The reception of T. S. Bayer’s 'Historia Regni Graecorum Bactriani' (1738)

Theophilus (Gottlieb) Siegfried Bayer (1694-1738) is usually credited as the first person in modern times to address the history of the Greeks in Bactria in a serious way. Bayer’s Historia Regni Graecorum Bactriani, brings together numismatic and historical research. He describes two Graeco-Bactrian coins which he was able to examine first hand, and collects and comments upon the Classical historical sources on the Greek kingdoms of Bactria and India. It was published in St. Petersburg in 1738, where Bayer, a German, held an academic position. In this short article, I am interested in two questions surrounding the Historia Regni Graecorum Bactriani. First (and relatively briefly), how Bayer conducted his research without first hand access to source material and without himself travelling in Bactria – or indeed further east than St. Petersburg. Secondly, the way in which Bayer’s scholarship was received by some of his contemporaries and by later writers, outside the field of Bactrian studies.

Shakespeare: from author to audience to print, 1608-1616

This essay analyses the transmission of the texts of Shakespeare's final plays, Pericles, Coriolanus, Cymbeline, The Winter’s Tale, The Tempest, Henry VIII and The Two Noble Kinsmen, from author to censor to stage to print and argues that he had refined his writing, revision and collaborative practices.

Girls talk: authorship and authenticity in the reception of Lena Dunham's Girls

By examining the discourse around Lena Dunham's HBO comedy Girls (2012– present), this article argues that the programme served as a space to think through female authorship, televisual representations and cultural tensions surrounding young womanhood. Central to this discourse was the narrative asserting Girls' and Dunham's 'authenticity', originality and universality, which sought to legitimate her gendered authorship and interest in the comedy of female intimacy within HBO' s masculine prestige channel identity. Charting three cycles of discourse surrounding the programme's debut, this article explores the paratextual framing by promotional concerns, television critics and women' s websites. It highlights how journalists and critics furthered HBO's paratextual framing of Dunham, which was later countered by the networked spaces of niche online media, which used the programme as a space to productively work through industrial and cultural tensions; particularly those surrounding female comic authorship, autobiography and intersectionality.

Intention/Reception : En fallstudie av en låtskrivare/musikers avsikter kontra tio lyssnares upplevelser

Tio deltagare fick lyssna på två musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frågor avseende de två verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att få fram intentionerna bakom verken och även bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida låtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till åhöraren berodde på flertalet variabler. Vad gällde en låts handling var lättillgängligheten betydande. Ju mer komplex och okonventionell låt desto mindre sannolikhet att handlingen gick fram. Gällande upplevelser, känslor och associationer var låtens stämning, struktur och generella uttryck av stor vikt.

Skolan och medierna – en förälskelse med förhinder? : Mediepedagogisk diskussion med avstamp i gymnasieungdomars reception av Härskarringen

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet. De menade att det var lätt att ryckas med i handling och de värderingar som finns i Härskarringen. Men de uttryckte också en vilja att kunna titta kritiskt på populärkulturen och hålla sig på avstånd. Uppsatsen utmynnar i en vilja om en generell mediepedagogik som genomsyras av en förståelse för elevens befintliga och pågående kulturella identitetsprocess.