Is lek breeding rare in bats?

Bats (Mammalia: Chiroptera) are among the most successful mammals and likely display the widest range of mating systems within the Class. One mating system that is underrepresented in the Chiroptera is lek breeding, which is characterized by aggregations of sexually displaying males that are visited by receptive females who appraise male displays and actively choose mates, yet receive no direct benefits such as assistance in parenting. Leks are thought to form when males can defend neither resources nor females, making it more economical to establish small breeding territories and self-advertise through sexual displays. Lekking is rare in mammals, and it has been suggested that a lack in the mobility required by females to economically seek out aggregations of sexually displaying males may explain this rarity. Bats, like birds, do not suffer reduced mobility and yet out of over a thousand described species, only one has been confirmed to breed in leks. We examine the rarity of lekking in bats by providing an overview on the current state of knowledge of their mating systems and discuss the ecological and social determinants for the observed trends, contrasted with the prerequisites of lek-breeding behaviour. We use the breeding behaviour of New Zealand's lesser short-tailed bat Mystacina tuberculata, which is believed to be a lek breeder, as a case study for the examination of potential lekking behaviour in bats, and highlight the importance of such research for the development of effective conservation strategies.

Females as mobile resources: communal roosts promote the adoption of lek breeding in a temperate bat

Males of lek-breeding species defend clustered territories from which they display to visiting females. However, the mechanisms leading to the adoption of clustered male display sites are often unknown. In this study, we examined the possibility of a resource-based lek in New Zealand’s lesser short-tailed bat (Mystacina tuberculata) (Mammalia: Chiroptera), by assessing the placement of “singing roosts” used by males in relation to communal roosting sites used by females. The “resource-based lek” model posits that males settle near resources required by females to increase female encounter rates. For most bat species, where females are highly mobile and widely dispersed across landscapes while foraging, communal daytime roosts dominated by females may represent such a resource. Through use of video footage, spatial analyses of singing-roost locations, and passive-integrated transponder tags we confirmed that M. tuberculata employs a lek mating system. We found that male singing roosts were significantly clustered in space, were defended by resident individuals, and were visited by females (who did not receive resources from males) for mating purposes. Transponder records also indicated that some singing roosts were shared between multiple males. Spatial logistic regression indicated that singing-roost locations were associated with communal roosting sites. Communal roosts are selected based on criteria independent of the locations of singing roosts, suggesting that males responded to the location of communal roosts and not the reverse. Mystacina tuberculata thus provides evidence of a resource-based lek, and is only the second bat species worldwide confirmed to use a lek-mating system.

Sex pedagogers uppfattningar om och hur de använder lek för barnens lärande och utveckling

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen.

Lek, lärande och utveckling : Sex pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt. Studien visar att leken mestadels ses som god och befrämjande men också att leken har en baksida som enligt pedagogerna kan innehålla inslag av maktutövande och förtryck.

Varför är barns lek viktig? : en studie om fem pedagogers uppfattningar om lekens betydelse i förskolan

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande. De ser sig egen närvaro som viktig i barns lek. Pedagogerna är överens om att miljön inverkar på barnen och att den har betydelse för deras lek. De framhåller att de använder sig av dokumentation för att synliggöra barns lärande.

Den pedagogiska innemiljöns betydelse : Hur påverkar den pedagogiska innemiljön barnens lek och skapande

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Den pedagogiska innemiljöns påverkan på barns fria lek : Ur ett pedagogperspektiv

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Lek och empowerment : de alternativa rummens roll i sociala rörelser

Play and empowerment: the role of alternative spaces in social movements The article examines the role played by alternative space in social movements and argues that it plays a crucial role in counter-acting feelings of powerlessness and facilitating the empowerment of subaltern groups. Alternative space is defined – using Benjamin’s notions ofshock, nature and history – as constituted by forms of interaction in which society is made to appear as history. To facilitate empowerment, alternative space must, firstly, provide a place for subaltern groups in which they are no longer subordinated; secondly, instill hope that social change is possible and encourage such change; and, thirdly, expand or consolidate alternative space itself. These tasks can easily enter into conflict with each other, since they sometimes appear to require alternative space to adopt more ”abstract” forms of interaction in which aspects of the social situation are bracketed and sometimes more ”concrete”ones in which such aspects are again given attention. In order to study how movements may relate to this difficulty, the article looks at three contemporary Japanese social movements with NAM, New Start / New Start Kansai and the General Freeter Union as central organizations. Only the third successfully combines the three tasks, in large measure through its skillful use of the play-element.

Genetic structure in a tropical lek-breeding bird, the blue manakin (Chiroxiphia caudata) in the Brazilian Atlantic Forest

Determining the genetic structure of tropical bird populations is important for assessing potential genetic effects of future habitat fragmentation and for testing hypotheses about evolutionary mechanisms promoting diversification. Here we used 10 microsatellite DNA loci to describe levels of genetic differentiation for five populations of the lek-mating blue manakin (Chiroxiphia caudata), sampled along a 414-km transect within the largest remaining continuous tract of the highly endangered Atlantic Forest habitat in southeast Brazil. We found small but significant levels of differentiation between most populations. F-ST values varied from 0.0 to 0.023 (overall F-ST = 0.012) that conformed to a strong isolation by distance relationship, suggesting that observed levels of differentiation are a result of migration-drift equilibrium. N(e)m values estimated using a coalescent-based method were small (<= 2 migrants per generation) and close to the minimum level required to maintain genetic similarity between populations. An implication of these results is that if future habitat fragmentation reduces dispersal between populations to even a small extent, then individual populations may undergo a loss of genetic diversity due to an increase in the relative importance of drift, since inbreeding effective population sizes are relatively small (N-e similar to 1000). Our findings also demonstrate that population structuring can occur in a tropical bird in continuous habitat in the absence of geographical barriers possibly due to behavioural features of the species.

LEK BEHAVIOR of THE PLOVERCREST (STEPHANOXIS LALANDI, TROCHILIDAE)

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

Lek phenology of the White-bearded Manakin (Manacus manacus, Aves: Passeriformes: Pipridae) in a subtropical region

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

The dawn lek of the Swallow-tailed Hummingbird

We studied the lek behavior of the Swallow-tailed Hummingbird (Eupetomena macroura) in an urbanized area in S (a) over tildeo Paulo state, Southeastern Brazil. During the 22-month study we identified a total of 26 lekking territories in one lek that covered an area of approximately 12 ha. The lek was active throughout the year; the number of singing males per morning ranged from 6-15. The abandonment of territories and the establishment of new ones caused continuous rearrangement of lek boundaries. Lekking territories had a mean size of 217 m(2) and were separated from each other by 24-120 m. on average, males started singing 27 min before sunrise and kept singing for 17 min. At the end of this period and after a few minutes of silent perching, they abandoned their lekking territories until the next morning. During the singing period. males spent 72-100% of the time inside their territories. The lek behavior of E. macroura is unusual compared to other lekking hummingbirds because of the short daily period of lekking, restricted to just before Sunrise. Since males and females of E. macroura possibly defend feeding territories throughout the rest of the day, the short lekking period may represent a tradeoff between two different time budget pressures from lekking and feeding activities.

The use of auxiliary courts by the lek-forming White-bearded Manakin Manacus manacus (Aves, Pipridae)

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Seed dispersal by the lek-forming white-bearded manakin (Manacus manacus, Pipridae) in the Brazilian Atlantic forest

The movement patterns of males, females and juveniles of lekking species often differ due to differences in the commitment to lek activities, which may lead to differences in the spatial distribution and dispersal distances of seeds they eat. By sampling seeds in three lek and non-lek areas of the white-bearded manakin (Manacus manacus), we tested whether this lekking species increased the abundance and species richness of seeds in lek areas and, at a finer scale, in 21 displaying courts within lek areas. Combining data on seed defecation or regurgitation rates by free-ranging individuals, the number of seeds in droppings or regurgitations of mist-netted birds, and the distances travelled by birds equipped with radio-transmitters, we estimated the potential spatial distribution of seeds generated by six resident males and six females or juveniles during the morning peak of lek activity and when lek activity decreased in the afternoon. There was no difference in the species richness (46 and 44 morphospecies, respectively) and abundance of seeds (15.4 ± 7.3 seeds and 14.0 ± 1.1 seeds, respectively) between lek and non-lek areas. Within leks both parameters increased in courts (45 spp., 17.6 ± 14 seeds) compared with non-court sites (22 spp., 1.9 ± 1.8 seeds), likely as a consequence of the longer time spent by resident males in perches in or near display courts. Distances moved by juveniles and females per 60-min period (183 ± 272 m) were greater than resident males (42.6 ± 22.0 m) in the mornings, while the opposite happened in the afternoons (55.2 ± 40.7 m and 157 ± 105 m, respectively). We conclude that the spatial aggregation of seeds in lek areas of M. manacus occurs at the court level, and the spatial distribution of deposited seeds varies with manakin lekking status and the daily period of foraging. © Cambridge University Press 2013.

Comportamento de lek, frugivora e dispersão de sementes por Manacus Manacus (Linnaeus 1766, Pipridae) em áres de restinga no sudeste do Brasil

Pós-graduação em Ciências Biológicas (Zoologia) - IBRC