Sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors inställning till och erfarenheter av informationsteknologiskt stöd i vården : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter. Resultatet var inte det väntade då yngre studenter haft möjlighet att använda datorer i grundskolan. IT i undervisningen ökade dock förtroendet för tekniken. När handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den också ett stöd i kritiskt tänkande och informationshantering och bidrog till att öka kvaliteten på omvårdnaden. Speciellt nöjda var studenter med att ha snabb och enkel tillgång till information jämfört med att söka information i böcker. Problem med PDA kunde gälla svårighet att lära sig tekniken, negativ inställning hos personal och tekniska brister. Sättet att introducera IT hade stor betydelse för studenters benägenhet att acceptera eller ta avstånd från IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bättre vård. Gamla problem kunde lösas men nya uppstod. Testresultat försvann inte men kunde fortfarande förbises. Risken fanns för motsägelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalföringssystem.

Elevdemokrati i folkhögskola : En undersökning av folkhögskoleelevers uppfattade möjlighet att påverka sin utbildning vid en folkhögskola i mellersta Sverige

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

Strategier för utbildning i förbättringskunskap inom hälso- och sjukvården : En systematisk litteraturstudie

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lära ut förbättringskunskap som förekom inom hälso- och sjukvården och därtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlärningsstrategier för detta. Av 66 lästa artiklar togs både kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrån modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin även var den effektivaste. Denna innebar att man utgick från förbättringsområden i det kliniska arbetet. Vidare implementerades förbättringskunskapen och dess metoder eller verktyg genom att man varvade den teoretiska utbildningen med praktiskt kliniskt arbete. Utlärandet av förbättringskunskap medförde bemästring av förändringarna i hälso- och sjukvården. Genom nyttjandet av förbättringskunskapen kan målet uppnås att bibringa patienterna en känsla av ett ökat värde.

Undervisningsmiljöer för IKT : En fallstudie av en specifik undervisningsmiljö för utbildning i informations och kommunikationsteknologi på gymnasienivå

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

Engelska och svenska i högre utbildning : Studenters perspektiv på språkanvändning

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

Upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskestudenternas verksamhetsförlagda utbildning enligt en bestämd handledningsmodell : Olika perspektiv

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ”trygghet och en upplevelse av delaktighet” beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning. Samtliga patienter kunde se sin egen betydelse i att studenterna gavs möjlighet till erfarenheter inför sin kommande yrkesroll. Studenterna upplevdes som kunniga och observanta. Patienterna kände också en trygghet i att handledaren fanns i bakgrunden men beskrev i temat ”otrygghet” en känsla av otrygghet i vissa tänkta situationer. I studentintervjuerna identifierades tre teman och sju kategorier. I temat ”förankrat i organisationen” upplevde studenterna att de gavs tid till handledning och kunde, tillsammans med sin handledare, planera och förbereda omvårdnadsåtgärder innan mötet med patienten skedde. Studenterna framhöll vikten av reflektion som ett verktyg i handledningen. I handledarintervjuerna identifierades tre teman och elva kategorier. Handledarna upplevde inom temat ”trygghet och självständighet för studenten” möjligheten att ge studenten tid. Möjligheten till detta utgjordes av de frikopplade dagar som ingår som en del i denna handledningsmodell då handledaren kunde ägna sig åt studenten utan medverkan i ordinarie sjuksköterskearbete på avdelningen. Inom temat ”stimulerande och utmanande handledarroll” beskriver handledarna bland annat balansen mellan kontroll och ansvar. Handledarna poängterade också vikten av stöd i organisationen för handledning inom temat ”stöd i organisationen”.

Baptiströrelsen i Piteå : En studie av baptismens framväxt och utbildning mellan 1850 och 1910

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

Personlighet och val av utbildning

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Prevention av stora perinealbristningar vid Sveriges förlossningsavdelningar : En kartläggningsstudie

Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien. Respondenterna var chefsbarnmorskor, avdelningschefer och enhetschefer. Av deltagande förlossningsavdelningar var det 12 (32%) som har någon form av vårdprogram för perinealskydd, många svarar att barnmorskorna utför perinealskydd på rutin. Dock var det inte vedertaget att alltid hålla perinealskydd vid 8% av avdelningarna. 18 avdelningar svarade JA på frågan om särskilda handgrepp användes och då uppgavs Ritgens handgrepp, det norska handgreppet och det finska handgreppet. 74 % använder sig av även andra metoder än handgrepp, framför allt värme (varma handdukar, dukar, handskar, kompresser) som hålls över perineum. Många tog upp vikten av god kommunikation och att hjälpa kvinnan att krysta i rätt tid. Förlossningsställningar som många använde sig av var sidoläge och knästående, medan andra hävdade att knästående ej användes pågrund av den ökande risken för bristningar. 71% av deltagande avdelningar får kontinuerlig utbildning och då nämndes främst workshops och utbildningsdagar.Slutsats: Metoder för att skydda perineum varierar mellan förlossningsavdelningarna i Sverige. På flera av Sveriges förlossningsavdelningar är det inte vedertaget att alltid använda perinealskydd vid normal förlossning. Vad som orsakar detta tros vara att en del barnmorskor, under utbildningen, fått lära sig att inte hålla perinealskydd.Klinisk implikation: Nationella rikitlinjer angående perinealskydd skulle vara av värde för att kunna erbjuda kvinnan vård på samma villkor landet över. Det är av stor vikt att den förlösande barnmorskan är uppmärksam på riskfaktorerna.

”Nog är det så att bratsen i Danderyd har det lättare…” : En komparativ intervjustudie om uppfattningar om utbildning och välfärdspolitik i Sverige, Tyskland och USA

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.

Vi och vår arbetsplats : - beskrivning och utvärdering av en utbildning, samt dess påverkan på arbetsmiljöarbetet ur ett regionalt samverkans perspektiv

Utbildningen Vi och vår arbetsplats utgör ett exempel på regional samverkan kring arbetsmiljöarbete. Den ansågs intressant att beskriva och utvärdera med tanke på att förutsättningar för samverkan fanns mellan arbetsplatser, mellan regionala arbetsmiljöaktörer (utbildningsanordnare) samt mellan arbetsplatser och regionala arbetsmiljöaktörer.Syftet är att beskriva och utvärdera arbetsmiljöutbildningen Vi och vår arbetsplats. Frågor som avses att besvara är hur deltagare och kursledning ser på utbildningen, samt hur den kan förbättras, likväl som vilket arbetsmiljöarbete samt vilka kontakter inom arbetsmiljöområdet som kommit till stånd till följd av utbildningen.Vi och vår arbetsplats är en tvådagarsutbildning uppdelad på två kurstillfällen à en dag med en mellanliggande arbetsuppgift. Utbildningen vänder sig till olika arbetsplatser inom en region och förutsätter att en arbetsmiljöansvarig och en personalrepresentant deltar från varje arbetsplats. Ambitionen är att deltagarnas önskemål ska styra innehållet varför kursledningen förutsätts ha en bred kompetens inom arbetsmiljöområdet.Arbetsmiljöansvariga och skyddsombud från åtta arbetsplatser inom Borlänge kommun representerande vård, skola och administration deltog i den studerade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom deltagande, enkäter, intervjuer och fokusgrupp.Sammantaget var kursdeltagarna mycket positiva till utbildningen. Framförallt uppskattades att både chef och skyddsombud deltog, att lära sig att arbetsmiljöarbetet är en process, utbytet av erfarenheter samt det psykosociala innehållet. De områden som kunde förbättras var främst lokalerna, samt bättre presentationer och dokumentation till varandra av deltagarnas projektarbeten. Även kursledningen såg utifrån sitt perspektiv områden som kunde utvecklas, t ex samordningen inom kursledningen.Samtliga arbetsplatser hade fortsatt med sina projektarbeten efter utbildningen och därtill bedrivit annat arbetsmiljöarbete. Utbildningen bidrog till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna.Kursdeltagarna började snabbt kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter. Även medarbetare till kursdeltagarna blev involverade i arbetsmiljöarbetet och exempel fanns på att effekterna spred sig till närliggande avdelningar.Den övergripande slutsatsen är att utbildningskonceptet Vi och vår arbetsplats är framgångsrikt. Starkt bidragande är att både chefer och skyddsombud från samma arbetsplats deltar. Andra slutsatser är att utbildningen bidrar till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna samt att kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan personer på olika arbetsplatser inom arbetsmiljöområdet gynnas av utbildningen.Några förbättringsförslag kan ges för utbildningen Vi och vår arbetsplats sett ur ett regionalt samverkansperspektiv för att stödja arbetsmiljöarbetet. Ett är att i än högre grad applicera innehållet till deltagarnas verksamheter. Ett annat är att inrikta utbildningens innehåll på praktiskt tillämpbar kunskap och den grundläggande arbetsmiljökunskap som då erfodras. Ett tredje är att öka samstämmigheten inom kursledningen avseende mål, pedagogik och roller. Därtill kan kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna underlättas genom tidig spridning av kontaktuppgifter (e-post), samt dokumentation av arbetsuppgifterna. Slutligen bör den ursprungliga utbildningsplanen kompletteras med en uppföljning efter 3-6 månader och fortsatta möten stödjas.

Spridning av innovation i högre utbildning : En studie av spridningen av Videochat vid Högskolan Dalarna

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera spridningen av en innovation, Videochat, inom Högskolan Dalarna för att utifrån det lägga förslag på fortsatt arbete för att öka spridningen av Videochat. Frågorna som legat till grund för uppsatsen är: Vad är Videochattens spridningstakt inom Högskolan Dalarna? På vilka grunder har Videochat anammats inom Högskolan Dalarna? I de fall man inte har anammat Videochat, på vilka grunder man gjort det valet? Var och hur kan åtgärder sättas in för att stimulera spridningen av Videochat? Undersökningen har baserats på ett webbaserat frågeformulär bland Högskolan Dalarnas undervisande personal och frågorna i formuläret utarbetades med hjälp av förberedande intervjuer med nyckelpersoner inom Högskolan Dalarna. Undersökningen visar att användningen av Videochat har spridits olika långt på de olika akademierna och på två av fyra akademier anses det finnas ett behov av särskilda åtgärder för att stimulera spridningstakten. Den främsta anledningen till att börja använda Videochat är möjligheten att föreläsa för nätstudenter och campusstudenter samtidigt. Undersökningen visar samtidigt att anledningarna för att använda Videochat skiljer sig mellan de olika akademierna. Ett antal åtgärder föreslås för att stimulera spridning på de två akademier med lägst andel användare av Videochat där de viktigaste går ut på att öka kunskapen om Videochat och dess fördelar.

En studie av GIH-studenters erfarenheter av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter före utbildning

Syftet med denna studie var att med hjälp av en enkätmetod kartlägga blivande GIH-studenters erfarenhetsbakgrund avseende naturmiljöaktivitet, natursäkerhet och friluftsliv före utbildningen vid GIH. I denna enkätundersökning deltog 92 studenter som just påbörjat sina studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm höstterminen 2007. Av hela studentpopulationen som deltog i undersökningen var 48 % män och 52 % kvinnor. Av hela populationen som besvarat enkäten var 48 studenter från Lärarprogrammet, 26 studenter från Hälsopedagogprogrammet och 18 studenter från Tränarprogrammet. Enkäten introducerade följande definitioner: Naturmiljöaktivitet – aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga. Friluftsliv – Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet "Friluftsdag". I enkätens inledning fick deltagarna i undersökningen svara på frågor om ålder, kön, skolbakgrund samt utbildningsort. Resterande tio frågor avsåg att kartlägga erfarenheterna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv på fritid och i skolan (grundskola och gymnasium). Frågorna omfattade huvudsakligen kvantifierade svar men även kortfattade beskrivningar förekom som klassificerades i efterhand. Deltagarna fick även gradera sina upplevda kunskaper och färdigheter inom exempelvis olika naturmiljöaktiviteter, miljökunskap (ekologi) samt övernattning och matlagning utomhus. I den avslutande frågan kartlades deltagarnas simkunnighet. En majoritet (ca 70 %) av både manliga och kvinnliga studenter som påbörjar sin utbildning vid GIH har endast en viss eller endast en liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter. Studenter från landsbygden utmärker sig inte när det gäller stor erfarenhet av naturmiljöaktivitet och friluftsliv, frekvensen är lägre hos dem som bott/studerat på landet jämfört med stadsbor. I jämförelsen rörande förekomsten av naturmiljöaktivitet i skolan och på fritiden ligger tonvikten på naturmiljöaktivitet. Endast en begränsad del av svaren representerar aktiviteter som är typiska för friluftsliv med fokus på vistelse och upplevelse av naturen. Friluftsdagarnas innehåll verkar ha divergerat så mycket att även s.k. arenaidrotter som t.ex. friidrott förekommer under friluftsdagarna. Det är viktigt att lärare i skolan och organisationer som verkar för friluftsliv är medvetna om distinktionen mellan naturmiljöaktivitet och friluftsliv. Om enbart naturmiljöaktiviteten fokuseras finns det risk för att naturupplevelsen förflackas och friluftslivet inte blir något annat än fysisk aktivitet i naturen.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma