Slumpmässigt musikskapande : En studie om slumpens betydelse för musikskapare och musikskapandeprocesser

Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper. Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd. Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens. Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar. Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av skapandeprocesser än musikskapande.

"Att gå med det i huvudet"-vägen från text till föreställning. : En scenografs arbetsprocess

Jag har försökt att sammanställa dels en enskild scenografs; Calle von Gegerfelts arbetsprocess i successiva steg, för att se hur denne arbetar fram en scenografi, dels har jag i en tabell försökt sammanställa flera scenografers arbetsprocesser för att se om det finns steg som är lika, och som gäller för flera scenografer. I resultatet av dessa sammanställningar har jag kunnat se hur von Gegerfelt steg för steg arbetar fram sin scenografi ända fram till teaterhändelsen. Det har framkommit att han har en lång process med rent tankearbete där omedvetna processer är tydliga och hur dessa successivt övergår till mer konkret arbete med händerna, för att till sist lämna över själva byggandet av scenografin och sömnaden av kläderna till andra. Vissa av dessa steg har han gemensamt med andra scenografer, men dessa har beskrivit de stegen med andra ord och på annat sätt, men man kan se att de hör ihop.

Det är kompetensen som avgör : En studie av rekryterares föreställningar i en mansdominerad bransch

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar som kommer till uttryck då rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin talar om jämställdhet, kompetens samt rekrytering. Syftet är också att kritiskt granska vilka konsekvenser dessa föreställningar kan få för rekryteringsprocessen. En hermeneutiskt ansats har valts, och sex semistrukturerade intervjuer med rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin har genomförts. Av studien framgår att rekryterarna anser att jämställdhetsfrågor är viktiga att ta hänsyn till. Det framgår också att företagen, enligt rekryterarna, inte har någon uttalad definition på kompetens. Rekryterarna menar också att magkänsla spelar roll vid valet av kandidat. Studiens resultat visar också att rekryterarna har omedvetna könsstereotypa föreställningar. En konsekvens av detta skulle,enligt författarna, kunna bli att föreställningarna ligger till grund för rekryterarnas magkänsla som också skulle kunna påverka deras definition på kompetens. Detta skulle kunna leda till att bedömningen av en kandidat blir subjektiv, vilket innebär att kompetensen inte enbart är avgörande i en rekryteringsprocess.

Oversigt over det Kongelige Danske videnskabernes selskabs forhandlinger = Bulletin de l'Académie royale des sciences et des lettres de Danemark.

1846-1850

Oversigt over det Kongelige Danske videnskabernes selskabs forhandlinger = Bulletin de l'Académie royale des sciences et des lettres de Danemark.

1842-1845

Oversigt over det Kongelige Danske videnskabernes selskabs forhandlinger = Bulletin de l'Académie royale des sciences et des lettres de Danemark.

1816

Oversigt over det Kongelige Danske videnskabernes selskabs forhandlinger = Bulletin de l'Académie royale des sciences et des lettres de Danemark.

1814-1836

Oversigt over det Kongelige Danske videnskabernes selskabs forhandlinger = Bulletin de l'Académie royale des sciences et des lettres de Danemark.

1836-1841

Oversigt over det Kongelige Danske videnskabernes selskabs forhandlinger = Bulletin de l'Académie royale des sciences et des lettres de Danemark.

1851-1853

Skrifter som udi det Kiobenhavnske Selskab.

v. 2 (1745)

Skrifter som udi det Kiobenhavnske Selskab.

v. 4 (1747-1748)

Lantbruket i det svenska Österbotten (tal i Purmo den 5.7.1952 vid en fest anordnad av den svenskspråkiga landsbygdsbefolkningen i Södra Österbotten)

Puhe