Uusia tulkintoja maailmanhistorian pahimmasta nälänhädästä

Kirjallisuusarvostelu

Gastrodiplomacia como herramienta de política exterior. estudio de caso: Perú

El presente trabajo tiene como objetivo analizar la manera mediante la cual Perú ha incor- porado la gastrodiplomacia a su estrategia de diplomacia cultural como componente de su política exterior. Con el fin de cumplir este propósito, se va a defender que desde el 2008 el país Inca ha incorporado la gastrodiplomacia a su estrategia de diplomacia cultural em- pleando dos herramientas. Primero, a través de su Plan de Política Exterior Cultural, en donde se señalan objetivos claros en temas de gastronomía. En segundo lugar, con el uso de su marca país mediante la cual se promociona al Perú como un país atractivo gracias a su amplia oferta gastronómica. El trabajo es de carácter analítico y descriptivo ya que pretende entender la manera en la que Perú incorporó la gastrodiplomacia en su política exterior y describir esos objetivos y características de su Plan de Política Exterior Cultural y de su estrategia de marca país.

Inisfail: a lyrical chronicle of Ireland. The Irish sisters; early poems, meditative or devotional; poems for the most part connected with the Great Irish famine, 1846-1849; urbs Roma; St. Peter's chains.

Mode of access: Internet.

The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.

East India (famine) papers regarding the famine and the relief operations in India during 1900-1902 ... Presented to both houses of Parliament by command of His Majesty.

v.1. British districts.--v.2. Native states.

The Great Transition:Climate, disease and society in the late-medieval world

In the fourteenth century the Old World witnessed a series of profound and abrupt changes in the trajectory of long-established historical trends. Trans-continental networks of exchange fractured and an era of economic contraction and demographic decline dawned from which Latin Christendom would not begin to emerge until its voyages of discovery at the end of the fifteenth century. In a major new study of this 'Great Transition', assessment is made of the contributions of commercial recession, war, climate change,and eruption of the Black Death to a far-reaching reversal of fortunes which spared no part of Eurasia. A wealth of new historical, palaeoecological and biological evidence are synthesised, including estimates of national income, reconstructions of past climates. and genetic analysis of DNA extracted from the teeth of plague victims, to provide a fresh account of the creation, collapse and realignment of western Europe's late-medieval commercial economy.

Gregory the Great

Gregory the Great was one of the four great fathers of the western Church, quickly rising from a monk, to a deacon, and eventually to the papal office (590-604). This book provides an introduction to the life and times of Gregory the Great. Particular attention is paid to his thinking and his writings including translations of his commentaries on translating the Bible, his sermons to the people, his reflections on the human condition, and, perhaps his most important work, his commentary on the Book of Job. A great addition to the series. 177p (The Early Church Fathers, Routledge 2005)

Observations on the diet and feeding habits of the epaulette shark, Hemiscyllium ocellatum (Bonnaterre), on Heron Island Reef, Great Barrier Reef, Australia

The diet and feeding habits of the epaulette shark, Hemiscyllium ocellatum, were investigated through stomach content analysis. Five groups of prey items were found. The index of relative importance showed worms and crabs,to be of greatest value at 51.3% and 40.1% respectively. The three minor prey groups were shrimps (7.7%), small fishes (0.7%) and amphipods (0.3%). Epaulette sharks tend to be crepuscular, although feeding bouts may occur at any time. They appear to be opportunistic predators, using olfaction and electroreception in prey capture. This species appears to be an important benthic predator in the reef flat environment on Heron Island Reef.

The genus Deretrema Linton, 1910 (Digenea : Zoogonidae) from southern Great Barrier Reef fishes, with a description of Deretrema woolcockae n. sp.

Two species of Deretrema (Zoogonidae) are reported from labrid fishes from the Great Barrier Reef. D. nahaense Yamaguti, 1942 is recorded from the gall-bladders of the labrids Thalassoma hardwicke (Bennett), T. jansenii (Bleeker), T. lunare (Linnaeus) and T. lutescens (Lay & Bennett). This species is recognised, despite having been formerly synonymised with D. pacificum Yamaguti, 1942. In addition to morphological distinction, D. nahaense appears to have strict host-specificity for the genus Thalassoma. D. woolcockae n.sp. is described from the gall-bladder of Hemigymnus fasciatus (Bloch). The new species is close to D. acutum Pritchard, 1963 and D. plotosi Yamaguti, 1940, but differs slightly in the distribution of the vitelline follicles, the sucker-ratio and the position of the cirrus-sac. In addition, this species also appears to have a distinct host-specificity, being restricted to one labrid species.

Structure of the tegument and ectocommensal microorganisms of Gyliauchen nahaensis (Digenea : Gyliauchenidae), an inhabitant of herbivorous fish of the Great Barrier Reef, Australia

The ultrastructure of the tegument and tegument-associated microorganisms of the gyliauchenid digenean Gyliauchen nahaensis is described by transmission and scanning electron microscopy. The tegument is devoid of surface spines and is characterized by a moderately folded apical membrane, abundant vesicles, basal mitochondria, a folded basal plasma membrane, and a thick basal matrix. Microorganisms form a dense biofilm on the tegument of the posterodorsal surface and the excretory papilla. At least 7 microbial morphotypes were identified, including eubacteria, spirochaetes, and nanobacteria.

Changes in quantum efficiency of Photosystem II of symbiotic dinoflagellates of corals after heat stress, and of bleached corals sampled after the 1998 Great Barrier Reef mass bleaching event Ross J. Jones , Selina Ward, Affendi Yang Amri and Ove Hoegh-Guldberg

Pulse-amplitude-modulation chlorophyll fluorometry was used to examine changes in dark-adapted F-v/F-m of endosymbiotic dinoflagellate microalgae within the tissues of the temperate coral Plesiastrea versipora exposed to elevated seawater temperature. The F-v/F-m was markedly reduced following exposure of corals to 28 degrees C for 48 h. When corals were returned to ambient (24 degrees C) conditions, F-v/F-m increased in an initial rapid and then secondary slower phase. Tissue discolouration (coral bleaching), caused by a significant decrease in the density of algae, was observed during the first 2-3 days of the recovery period. After 14 days, F-v/F-m was still significantly lower than in control corals. The recovery of F-v/F-m is discussed in terms of repair processes within the symbiotic algae, division of healthy algae and also the selective removal of photo-damaged dinoflagellates. Under field conditions, bleached corals sampled at Heron Island Reef during a bleaching event had significantly lower F-v/F-m than non-bleached colonies; four months after the bleaching event, there were no differences in F-v/F-m or algal density in corals marked as having bleached or having shown no signs of colour loss. The results of this laboratory and field study are consistent with the hypothesis that an impairment of photosynthesis occurs during heat-stress, and is the underlying cause of coral bleaching.