Borlänge, Dalarnas köpstad no 1 : Hur centrum, Kupolen och Norra Backa kan bindas samman för att tillsammans vinna köpkraften

Thesis:The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method:In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of Borlänge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory:The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of Borlänge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected.

Fjärrkyla från naturgasförångning vid SSAB Borlänge : Förstudie om möjligheter för kyla till bandy- och datalagringshall

Högskolan Dalarna har i samråd med Borlänge Energi utfört en förstudie angående möjligheten att utnyttja kyla från förångningsstationen av naturgas vid SSAB Borlänge för fjärrkyla till närliggande, nyetablerade, kunder i form av en bandyhall samt en datalagringshall. En potentiell plats för placering är Savelgärdet, som ligger i nära anslutning till kylproduktionen på SSAB. Överskottet av kyla från SSAB är väldigt beroende av produktionstakten vilket gör att det är många avbrott i varierande längd. En uppskattning baserad på 2013 års driftdata visar att naturgasförångningen skulle kunna generera cirka 8-9 GWh kyla vid 4 °C och en medeleffekt på 1 MW. Till detta tillkommer kyla från förångning av syrgas. Förstudien visar att kylbehovet för en bandyhall är begränsat vid de temperaturer på kyla som kommer att kunna produceras vid SSAB. En datalagringshall å andra sidan kan, beroende på storlek, potentiellt utnyttja all kyla som produceras. Här blir även återvinning av värme en relevant fråga. En annan intressant diskussion är hur fjärrkyla från SSAB samt de kylmaskiner som kommer att krävas vid en bandyhall samt en datalagringshall kan kombineras för att få en sådan optimal produktion av kyla som möjligt. Detta blir än mer intressant ifall Borlänge Energi i framtiden väljer att expandera ett fjärrkylsystem till övriga kunder runt Borlänge Centrum, eftersom man kan tänka sig att kylmaskinerna vid en bandyhall och datalagringshall kan användas som en del i hela fjärrkylsystemet och Borlänge Energi inte ensamt behöver investera i reservkapacitet.

Reserapport Plataforma SolarAlmeria, 5-8/6 2011

Reserapporten beskriver verksamheten vid Plataforma Solar Almeria (PSA) i Spanien och diskuterar tänkta samarbetsmöjligheter mellan PSA och Högskolan Dalarna

Dalarnas byggnadsbestånd : Sammansättning och energianvändning 2008

Dalarnas byggnadsbestånd kännetecknas av en stor andel bostäder, i synnerhet småhus. Permanentbebodda småhus och fritidshus utgör 60% av den uppvärmda arean i länet och bostäderna uppskattas stå för över 80% av energianvändningen i länets bebyggelse. En stor andel av bebyggelsen är byggt före 1961 och nybyggnationstakten har varit mycket låg sedan mitten av 1990 ‐talet. Detta i kombination med en låg rivningstakt gör att energiomställningen måste ske i den befintliga bebyggelsen, förutsatt att rådande trender inte bryts radikalt. Ägarstrukturen av den befintliga bebyggelsen är mycket fragmenterad på grund av den höga andelen småhus, vilket måste påverka strategin för omställningsarbetet. Tänkbara kommande analyser av bl.a. specialenheterna (skolor, allmänna byggnader, idrottsanläggningar etc.), fritidshusen och socioekonomiska faktorer relaterade till länets bebyggelse skulle kunna förfina problembilden och underbygga det långsiktiga strategiska arbetet för energieffektiviseringen i länet.

Passive crosslaminated timber buildings : Final report Cerbof-project no. 76

In this project, Stora Enso’s newly developed building system has been further developed to allow building to the Swedish passive house standard for the Swedish climate. The building system is based on a building framework of CLT (Cross laminated timber) boards. The concept has been tested on a small test building. The experience gained from this test building has also been used for planning a larger building (two storeys with the option of a third storey) with passive house standard with this building system. The main conclusions from the project are:  It is possible to build airtight buildings with this technique without using traditional vapour barriers. Initial measurements show that this can be done without reaching critical humidity levels in the walls and roof, at least where wood fibre insulation is used, as this has a greater capacity for storing and evening out the moisture than mineral wool. However, the test building has so far not been exposed to internal generation of moisture (added moisture from showers, food preparation etc.). This needs to be investigated and this will be done during the winter 2013-14.  A new fixing method for doors and windows has been tested without traditional fibre filling between them and the CLT panel. The door or window is pressed directly on to the CLT panel instead, with an expandable sealing strip between them. This has been proved to be successful.  The air tightness between the CLT panels is achieved with expandable sealing strips between the panels. The position of the sealing strips is important, both for the air tightness itself and to allow rational assembly.  Recurrent air tightness measurements show that the air tightness decreased somewhat during the first six months, but not to such an extent that the passive house criteria were not fulfilled. The reason for the decreased air tightness is not clear, but can be due to small movements in the CLT construction and also to the sealing strips being affected by changing outdoor temperatures.  Long term measurements (at least two years) have to be carried out before more reliable conclusions can be drawn regarding the long term effect of the construction on air tightness and humidity in the walls.  An economic analysis comparing using a concrete frame or the studied CLT frame for a three storey building shows that it is probably more expensive to build with CLT. For buildings higher than three floors, the CLT frame has economic advantages, mainly because of the shorter building time compared to using concrete for the frame. In this analysis, no considerations have been taken to differences in the influence on the environment or the global climate between the two construction methods.

Vägar till en halverad energianvändning i Dalarnas småhusbebyggelse

Denna rapport är en svensk sammanfattning av licentiatavhandlingen med titeln "Simple Question, Complex Answer. Pathways towards a 50% Decrease in Building Energy Use", som publicerades vid Uppsala Universitet i februari 2014. I denna rapport har jag samman-ställt det som jag anser vara de viktigaste resultaten ur ett länsperspektiv och rapporten riktar sig därför i första hand mot aktörer inom byggnadssektorn i Dalarna. Mer omfattande bild-material, diagram, tabeller och hänvisningar till källmaterial återfinns för den intresserade i licentiatavhandlingen. Min förhoppning är att denna sammanfattning kan ligga till grund för diskussioner och beslut om framtiden för Dalarnas småhusbestånd.

Hinder och Drivkrafter : Projekt Branschvis Energieffektivisering

Föreliggande rapport är en del av utvärdering av projektet BEE – Branschvis energieffektivisering. Projektet BEE – Branschvis Energieffektivisering Projektet genomfördes under 2013-2014 i Dalarna och Gävleborgs län. Projektägare var Länsstyrelsen Dalarna i samarbete med Gävle-Dala Energikontor. Projektet finansierades med medel från Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna. Samarbete inleddes med små och medelstora industrier (SME) inom följande branscher: sågverk, teknikföretag, träindustrier, kött- och livsmedelsindustrier, alpina skidanläggningar, turisthotell, drivmedelsstationer och livsmedelsbutiker. För varje bransch har projektet anlitat en specialiserad energikonsult som hjälpt företagen med energikartläggningar och gett stöd för planering av åtgärder. 125 företag medverkade i projektet, varav 116 stycken gjorde en heltäckande energikartläggning. Sammanlagt togs mer än 1 750 förslag på åtgärder fram. I projektidén för BEE ingick även att engagera energi- och klimatrådgivarna i genomförandet, för att på så sätt bidra till kompetensutveckling. Syftet med projektet var att fokusera på energikartläggningar och genomförande av åtgärder. Själva energikartläggningarna har inte genomförts med finansiering av projektet, utan som en affärsmässig uppgörelse mellan företagen och vald energikonsult. Syftet med föreliggande rapport är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som framkommit vid de genomförda energikartläggningarna från projekt BEE. Genom intervjuundersökningar och enkätstudier har drivkrafter och hinder studerats för energieffektivisering samt hur företagen arbetar med internt energieffektivisering. Som komplement till detta är även en analys gjord avseende ekonomiska förutsättning för energieffektivisering i de studerande branscherna (se appendix 1). De resultat som presenteras i denna rapport har gjorts med representanter från olika befattningar inom de analyserade industrierna. Alla har gett sin syn på hinder och drivkrafter för energieffektivisering samt hur det interna energieffektiviseringsarbetet fortgår inom deras organisation och hur det kan förbättras. Resultat från intervjuundersökningar och enkätstudier visar bl.a. att inom branscherna teknikföretag, kött- och livsmedelsindustrier, alpina skidanläggningar, drivmedelsstationer, turisthotell och livsmedelsbutiker är kostnadsbesparingar är en av de tre främsta gemensamma drivkraften, samt att brist på investeringskapital eller osäkerhet kring investeringsberäkning anges som ett av de främsta hindren för energieffektivisering. Inom branscherna sågverk och träföretag är beteende och attityder rankat som främsta hindret för energieffektivisering samt stöd från högsta ledningen den största drivkraften för att genomföra energieffektiviseringar. Resultat från studien visar också att projekt BEE bidragit med ytterligare kunskap om möjligheten att energieffektivisera, samt även att projektet har medfört ett mer aktivt energieffektiviseringsarbete inom den egna organisationen.

Smart specialisering inom kunskapsområdet energieffektivt samhällsbyggande

Syftet med rapporten är att utgöra underlag för Dalarnas strategi för smart specialisering inom energiområdet, vilken görs enligt den europeiska modellen framarbetad av Sevilla-plattformen; Regional Forsknings- och Innovationsstrategi (RIS3). Rapporten motsvarar enligt denna modell steg 5 i processen. Rapporten ger svar på om kunskapsområdet Energieffektivt samhällsbyggande kan kvalificera sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna och lämnar förslag på hur en öppen innovationsarena inom kunskapsområdet kan organiseras. Förslag lämnas på roller och funktioner för respektive organisation inom innovationssystemet, däribland Högskolan.  EUs strategi för tillväxt och jobb ”EU 2020 – Smart och hållbar tillväxt för alla” kopplar samman tillväxt och lösningen av samhällsutmaningar. I strategin ingår att styra alla befintliga verktyg i strategins riktning, vilket innebär skärpta krav på att jobba enligt strategin om man vill komma åt stöd från olika finansiella program. EUs flaggskepp ”Innovationsunionen” framhåller att konkurrenskraft och tillväxt är beroende av innovation inom produkter, tjänster, handel och samhällsmässiga processer och modeller. För att lyckas med detta behöver varje europeisk region analysera och fokusera på sina starkaste områden. EUs program för forskning och innovation Horizon 2020 ställer krav på nyttiggörande av forskning och samverkan med omgivande samhälle, varför ökad företagssamverkan behövs. Dalarnas satsning på smart specialisering inom området Energieffektivt samhällsbyggande stöds av såväl nationella som regionala innovationsstrategin, Dalarnas regionala utvecklingsstrategi, Norra Mellansveriges strukturfondsprogram, m fl programskrivningar. Kunskapsområdet energieffektivt samhällsbyggande spänner över ett brett område där allt från energiproduktion och energiöverföring till energins användning ingår. Ordet samhälle i namnet för kunskapsområdet markerar att det omfattar mer än byggande av hus. Det är energieffektiviteten som är den samlande faktorn. En vision för kunskapsområdet finns redan beslutad i Dalarnas energi- och klimatstrategi.  Analysen av spetskompetens visar att det finns förutsättningar att hävda eller utveckla excellens och nå tillväxt inom flera områden inom energieffektivt samhällsbyggande, däribland elöverföring, smarta elnät, energisystem, solenergi, energieffektivt byggande och IT-transportlösningar. Dock saknas i flera fall dokumentation av hur olika verksamheter och spetskompetenser befinner sig i jämförelse med andra. Baserat på analysen konstateras att Energieffektivt samhällsbyggande kvalificerar sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna. I rapporten kartläggs och beskrivs alla aktörer inom kunskapsområdet. Tillsammans täcker de in de flesta delar av energiomställningen och innovationssystemet, uppbackat av ett starkt regionalt ledarskap och Dalarna som Pilotlän för grön utveckling. En ingående funktionsanalys av innovationssystemet inom kunskapsområdet identifierar några brister som föreslås lösas.  Förslag lämnas på alla berörda aktörers roller och funktioner i innovationssystemet, där klustren förväntas ta en nyckelroll i att generera idéflöden och implementera innovationer. Högskolan Dalarna ges en central roll i specialiseringen inom energiområdet och föreslås inneha både ett energikompetenscentrum och ett innovationscenter. En öppen innovationsarena kan skapas av de tre FoI-miljöerna byggande, smarta elnät och IT i transportsektorn. Rapporten föreslår innovationsarenans arbetssätt och verksamhet.

Characterization of Chimney Flue Gas Flows : Flow Rate Measurements with Averaging Pitot Probes

Performance testing methods of boilers in transient operating conditions (start, stop and combustion power modulation sequences) need the combustion rate quantified to allow for the emissions to be quantified. One way of quantifying the combustion rate of a boiler during transient operating conditions is by measuring the flue gas flow rate. The flow conditions in chimneys of single family house boilers pose a challenge however, mainly because of the low flow velocity. The main objectives of the work were to characterize the flow conditions in residential chimneys, to evaluate the use of the Pitot-static method and the averaging Pitot method, and to develop and test a calibration method for averaging Pitot probes for low

Kriminalitetens geografi : vardagsbrottslighetens spatiala fördelning i Borlänge

The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of Borlänge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of Borlänge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of Borlänge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used. This method is based on the measurement Moran´s I and shows the spatial autocorrelation for every single location. To answer the second question three different theories of crime prevention through environmental design have been studied and applied in the analysis. These are Jane Jacobs’ ideas about ”the living city”, Oscar Newman´s ideas about ”defensible space” and Ronald V. Clarke´s theories about crime prevention.The major conclusions that can be drawn from this thesis are that the risk of being exposed to thefts from cars, during the analyzed time period, was highest in Centrum and Hagalund and their surroundings. The lowest risk of being exposed to this type of crime was found in Domnarvet and Islingby, during the year 2002. The highest risk of being a victim of the crime office burglary was found in Hagalund and its surroundings and in the single area of Kvarnsveden. The corresponding lowest risk was found in Lergärdet and its surroundings and in Norra Backa and Kupolen. The measures that should be taken in order to decrease these types of criminality can be divided into overall changes and place-specific changes. When it comes to the crime thefts from cars a more attractive central business district, a better view of parking lots from nearby buildings, dividing of larger parking lot zones into smaller ones, migration of hidden parking lots and stronger access control to parking lots where problems with this kind of crime have occurred have been suggested as overall changes. The corresponding place-specific changes are to remove vegetation that is blocking the view, better lighting and to put up signs with information about increased risk of exposure to crime at parking lots with the most problems. To decrease the amount of office burglaries overall changes as to create a better view of the area from nearby surroundings, move bigger office compartments or divide them into smaller units, rebuild characteristic buildings and increase security by strengthening the access control to offices with these kinds of problems could be useful. Finally there are possibilities to decrease office burglary by using place-specific measures as surveillance cameras combined with signs containing information about these, high fences and better lighting around the buildings where a higher risk of being exposed to this kind of criminality is present.

Borlänge och Falun Brundtland städer

Development of an infrastructure for Brundtland Renewable Energy Network - BREN är ettEuropean Commission Alterner Project med Contract no XVII/4. 1030/Z96-032.Projektet har sitt ursprung i UN rapporten “Our Common Future” 1989. Grundläggande för att nå de mål som rapporten föreslog var att förändra och minska användningen av energi. I Danmark tog man fram en handlingsplan för hur energiförbrukningen skulle kunna minskas “Energi 2000 - Handlingsplan för en bäredygtig udvikling”. De danska och schleswigholstenske energiministrarna överenskom att starta vars ett energisparprojekt i en mindre stad. Projektet kallades “Brundtlandby” och de två första var Toftlund i Sönderjylland och Bredstedt i Nordfriesland. Efter en kort tid anslöt sig ytterligare två tyska städer, Rheinsberg och Viernheim, samt Rajec i Slovakien. Mellan städerna formades ett nätverk för att utbyta information. Nätverket, Brundtland City Project, var inspirerande för de ingående städerna i det fortsatta arbetet med energisparåtgärder. Brundtland City Project presenterades på en internationell konferens “Cities and Energy” i Trondheim, Norge, december 1995. Projektet väckte intresse och det föreslogs att nätverket, som ett pilotprojekt, skulle utvecklas i norra Europa för att senare utökas med andra europeiska länder. En ledningsgrupp tillsattes medrepresentanter från de nordiska länderna.En ansökan sändes till European Commission, Alterner Program, och denna beviljades i juli 1996. Projektet indelades i (9 Activities. Aktivitet 1, var att sammanfatta erfarenheterna av Brundtland City Project i Toftlund, Danmark och Brundtland Cities Nätverket i Sovakien, Tyskland och Danmark. Den nordiska delen startar med Aktivitet 2, vilket var att engagera kommuner/städer i Finland, Norge och Sverige. Som samordnade för den svenska delen utsågs Solar Energy Research Center SERC vid Högskolan Dalarna. Projektet presenterades vid ett seminarium den 30 september för representanter för Borlänge och Falu kommuner. Den 10 december 1996 accepterade de två kommunerna inbjudan att ingå i det nordiska nätverket. Uppgiftslämnare i Borlänge kommun har varit Pelle Helje, Borlänge Energi och i Falu kommun Anders Goop, stadsbyggnadskontoret samt för underlag till Newsletter Jan Kaans, fastighetskontoret.Rapportering till Brundtland Center Danmark av arbetet i Borlänge och Falu kommuner har skett vid tre tillfällen, Aktiviteterna 2-5, 1997-12-16, Aktivitererna 6-7 inkluderande delar av aktiviterna 8-9, 1998-05-03 samt underlag till Newsletter, 1998-07-01. De nordiska rapporterna har sammanställts vid Brundtland Center Danmark för rapportering till European Commission. Gemensamt språk har varit engelska. Efter rapportering av aktiviterna 2 - 5 inbjöds till ett projektmöte och en studiedag vid Brundtland Center den 23 och 24 mars 1998. Det var första tillfället deltagarna i projektet strålade samman och nätverket tog därmed en mera konkret form. Man beslutade också att nästa projektmöte skulle hållas i Borlänge i augusti 1998 med Borlänge Energi och Solar Energy Research Center SERC som organisatörer. Beroende på att Brundtland Centre Danmark upplösts av ekonomiska skäl blev projektmötet i Borlänge inställt.Sammanställning av Final Report, October 1998, har utförts av Esbensen Consultants.Framtida utveckling av nätverketArbetet med Brundtland City Network avses fortsätta som ett “EU Thermie B-project” och nätverket kommer att utökas med fyra nya Brundtlandstäder från Österrike, Tyskland Italien och Storbritanien. Dessutom kommer samhället Putja i Estland att ingå i nätverket men detta financieras av EU-Phare programme.

Borlänge and Falun Brundtland cities

Development of an infrastructure for Brundtland Renewable Energy Network - BREN is a European Commission Alterner Project with Contract no XVII/4. 1030/Z96-032.The project has its origin in the UN-report “Our Common Future”, 1989. A change in and reduction of the use of energy was fundamental in order to reach the goals which the report proposed. Denmark decided on an action plan on how energy consumption could be reduced “Energi 2000 - Handlingsplan för en bäredygtig udvikling”. The ministries of energy in Denmark and Schleswig Holstein both agreed to start an energy saving project in a smaller town. The project was called “Brundtlandby” and the two first were Toftlund in South Jutland and Bredstedt in North Friesland. After a short period a further two German Cities, Rheinsberg and Viernheim, and Rajec in Slovakia joined the group. A network for the exchange of knowledge and experience between the cities was formed. The network, Brundtland City Project, inspired the participating cities in the continuing work with energy saving measures. The Brundtland City Project was presented at an international conference “Cities and Energy” in Trondheim, Norway,in December 1995. Great interest was shown in the project and it was decided that a network should be developed in northern European countries as a pilot project to be enlarged with other European countries later on. A steering committee was formed with representatives from the nordic countries.An application was sent to the European Commission, Alterner Program, and was approved in Juli 1996. The project was subdivided into nine activities. Activity 1, consisted of summarising the experiences of the Brundtland City Project in Toftlund, Denmark and the Brundtland Cities network in Slovakia, Germany and Denmark. The Scandinavian part started with Activity 2, to engage municipalities/cities in Finland, Norway and Sweden in the project. The Solar Energy Research Center, SERC, Högskolan Dalarna was appointed as co-ordinator for the Swedish part. The project was presented at a seminar on the 30th September for representatives from the municipalities of Borlänge and Falun. On the 10th of December 1996 the two municipalities accepted the invitation to join the Northern network. Pelle Helje, Borlänge Energi, has been informant for the municipality of Borlänge and Anders Goop, Department of Urban Planninginformant for the municipality of Falun with Jan Kaans, Estates department providing information to the basis for the Newsletter.Reports on the work in Borlänge and Falun municipalities have been made to Brundtland Center Denmark on three occasions; Activities 2-5, 16-12-1997, Activities 6-7, including parts of activities 8-9, 03-03-1998, and the basis for the Newsletter, 01-07-1998. The Nordic reports have been compiled at the Brundtland Center Denmark for submission to the European Commission. English has been the common language. After the report of activities 2 - 5 the participants wereinvited to a project meeting and a workshop at Brundtland Center the 23rd and 24th March 1998.This was the first occasion the participants in the project met and the network thus took a moreconcrete form. It also was decided that the next meeting should be in Borlänge in August 1998,with Borlänge Energi and Solar Energy Research Center SERC as organisers. As BrundtlandCentre Denmark was wound up for financial reasons, the project meeting in Borlänge wascancelled.Compilation of the Final Report was carried out by Esbensen Consultants in October 1998Future development of the networkIt is intended to continue the work with the Brundtland City Network as an “EU Thermie Bproject”and the network will be enlarged with the addition of four new Brundtland Cities from Austria, Germany, Italy and Great Britain. In addition the village of Putja in Estonia will join the network but this will be financed by the EU-Phare programme.

Extern Web-service-lösning vid SSAB Tunnplåt i Borlänge- för kommunikation med sina distributions lager

Detta examensarbete har utförts på SSAB- Tunnplåt i Borlänge under vårterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta är ett ganska tidskrävande kommunikationssätt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha är en extern Web-service-lösning för att upprätta en säker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en säker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient användas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrån webbklienten till webbservern där Web-servicen ligger. COM+ komponenten måste få tillgång till en användarprofil när den kommunicerar med Web-servicen. Detta för att kunna upprätta en SSL-förbindelse i det inledande skedet. SSL-förbindelsen skall läggas i den VPN-tunnel som mVPN tillhandahåller via WSSAL.

Utvärdering av nyttan av en e-handelsplats för produktupphandlingartill Borlänge kommuns resultatenheter

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet. Metoddelen är uppdelad i en praktisk del, bestående av kvalitativa intervjuer, och en modelldel som består av två faser ur Siegels webbutvecklingsmodell. I resultatdelen av rapporten används summan av intervjuerna som indata i webbutvecklingsmodellen och det totala resultatet utgör underlaget för en prototyp av en e-handelsplats.

Missionsförbundets ungdomsförening i Borlänge 1930-1950

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år. Den största förändringen är att församlingen tappar en stor del av sina medlemmar. Minskningen av medlemsantalet är större än motsvarande minskning inom SMF i Borlänge och SMF nationellt. Förutom medlemsminskningen framförs ett krav på ökade bibelstudier och andra aktiviteter av andlig natur 1942. Orsaken till detta krav är svår att fastställa men det finns anledning att tro att samtliga undersökningspunkter kan har varit bidragande faktorer. Troligtvis har debatten om ungdomens moraliska förfall och sekulariseringen varit de mest betydelsefulla faktorerna.