Emotionsreglering vid dissonans

Dissonans uppstår när individers beteende och attityd inte är överensstämmande och attitydförändring minskar obehaget. Individers personlighet och exekutiva funktioner är kopplade till hur väl emotioner kan regleras. Studiens syfte var att undersöka dessa faktorers relation till dissonans och attitydförändring som emotionsreglerande strategi. Genom en internetbaserad enkätundersökning, uppdelad i fem delar, deltog 43 studenter från Stockholms Universitet. Enkäten tog ca 45 minuter att besvara och mätte personlighet, exekutiva funktioner, dissonans, attityder och emotioner. Resultatet visade på att personlighet och exekutiva funktioner till stor del mäter separata aspekter hos individer och att emotioner och attityd tydligt är sammankopplade. Personlighet och exekutiva funktioner bidrog båda till att förklara varians i såväl positiva som negativa emotioner. Reduktion av dissonans verkar således vara relaterat till emotionsreglering. 

Meningsskapande i utställningen : En komparativ etnografisk fallstudie av förskolegruppers multimodala kommunikation vid ett Naturhistoriskt museum och ett Science center

Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.

Postdoktoral karriär vid Stockholms universitet ur ett jämställdhetsperspektiv

Several previous studies indicate that among newly graduated PhDs, women tend to continue with a postdoctoral academic career to a lesser extent than men do. The Central PhD Student Council (CDR) has investigated to what degree this is also the case for Stockholm University. Using various sources, the relative change of the gender balance of PhD students compared to researchers at a postdoctoral level has been assessed at the four faculties of Stockholm University. For the Faculty of Science, the four different sections have been analysed as well. CDR finds that it is first and foremost at this faculty that a clear change in the gender balance between PhD students and postdoctoral researchers is discerned. Even though the variations between the individual departments and sections at the faculty are large, as a whole the relative decrease of the proportion of women is between 11 % and 21 %, depending on what metric is used. The dropoff of female researchers takes place primarily in already male-dominated areas of research. Unlike at the other faculties, we also find that the proportion of female senior lecturers at the Faculty of Science is lower than what could be expected. The proportion of female professors, even among new recruits, is still lower than the population of hypothetical recruits at all faculties – except at the Faculty of Humanities. We do, however, note that the proportion of female professors at the Faculty of Science is currently increasing and approaching that of the population of hypothetical recruits. At the Faculty of Social Sciences we see that, compared to the rest of the faculty, the proportion of women within the educational sciences is considerably higher and when excluding these subjects the trend towards more female professors disappears. CDR concludes that it is important to increase the directed efforts to encourage support to newly graduated female PhDs within male-dominated areas to stay in academia. Furthermore, it is crucial to study the reasons for a larger female drop-off within certain areas of research in the transition from PhD studies to a postdoctoral level. We further consider it important to ensure that women are given the same possibilities as men to qualify themselves scientifically and not be burdened with teaching and administrative duties to a larger extent than men are.