Royal Subjects : Feminist Perspectives on Diary Writing and the Diary Form in Meg Cabot's The Princess Diaries Series

Meg Cabot’s young adult (YA) novel series The Princess Diaries (2000-2009) is one of many modern-day examples of attempts to redefine what Western society considers the classic princess narrative: the story of a beautiful princess passively waiting for Prince Charming. As critics such as Kay Stone and Sarah Rothschild emphasize, the fictional princess is traditionally linked to notions of ideal femininity which, in turn, makes princess stories interesting texts from a feminist perspective. Rothschild notes a surge in YA princess novels in recent years, with YA writers such as Cabot aiming to challenge the traditional image of the princess as a passive feminine stereotype in their re-workings of the princess story. Previous feminist research on The Princess Diaries series celebrates the main character Mia as a symbol of third wave feminism and as such, a positive role model for Cabot’s predominantly young, female readers. Mia’s characteristic Dr Martens boots are frequently cited as an example of how greatly Mia differs from her princess predecessors. However, these critics ignore important changes in Mia’s personality over the course of the series. By the end of the series, the Dr Martens-wearing heroine introduced in the first book has replaced her combat boots with high heels. In my thesis, I will argue that Mia’s transformation in terms of appearance and preoccupation with mainstream fashion, from quirky outsider to stereotype girly girl, complicates the idea of The Princess Diaries series as feminist texts. Moreover, previous feminist research largely ignores diary writing’s prominent role in the series, and the ways in which the diary format influences the reader-narrator relationship in the novels. In my feminist reading of The Princess Diaries series, I therefore use Mia’s diary writing and the diary format of the series as my starting points. I argue that while Mia’s diary writing is portrayed as empowering, and thereby inspiring, the diary format as a narrative structure creates a rather ambiguous tone and effect; questioning but simultaneously conforming to traditional, restricting notions of femininity.

Narrativ studie av sociala berättelser : Återberättning av perspektiv och mentala kausala samband för elev elever med autismspektrumtillstånd och lindrig utvecklingsstörning

Sammanfattning/Abstract Syftet med vår studie var att undersöka hur sociala berättelser kan öka färdigheter och förmågor av perspektivering och mentala kausala samband i återberättande av olika berättelser för elever med autismspektrumtillstånd (AST) och lindrig utvecklingsstörning. Metoden vi använde oss av var dels utifrån aktionsforskning att utgå från vår egen praktik och en single-case research-reversal design med två baslinjer och två interventionsfaser på fyra elever i åk 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstörning på grundskolan och grundsärskolan.   Resultaten visade att interventionen med sociala berättelser utifrån bildstödsprogrammet Trippelverkstaden hade störst effekt på två elever i perspektivering. Interventionen med sociala berättelser utifrån symbol- och bildstödsprogrammet Inprint hade störst effekt av perspektivering på två av eleverna. Resultaten för mentala kausala samband gav störst effekt på två av eleverna i återberättande av sociala berättelser i interventionerna.   Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrån sociala berättelser med basmeningar, enkelt språk, korta berättelser, bildstöd, användandet av fåtal karaktärer i berättelserna och relaterat till situationer/händelser eleven känner igen har gett effekt på elevernas återberättningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berättelser ger stöd för att användas som hjälpmedel för elever med AST och lindrig utvecklingsstörning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att återberättningarna blir mer sammanhållna och ökad återberättning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hävdar utifrån undersökningens resultat och utfall att sociala berättelser kan utgöra ett återkommande inslag i undervisningen för att träna kognitiva-, språkliga- och kommunikativa färdigheter och förmågor av att göra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i återberättningar av berättelser.    Nyckelord: sociala berättelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstörning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.

Politik och romantik : Muslimsk "kvinnlighet" förkroppsligad i slöjan

Många muslimska kvinnor utsatts för ett omfattande förtryck med våld som yttersta sanktion. Somliga skulle säga att alla muslimska kvinnor utsatts för förtryck. Återigen andra skule säga att överhuvudtaget alla kvinnor i majoriteten av världens kulturer i någon form är förtryckta. Debatten om kvinnors möjligheter och rättigheter har förts upp på den samhällspolitiska agendan och attraherar allt fler deltagare. I svensk samhällsdebatt ägnas den muslimska slöjan som symbol för repression ett relativt stort utrymme och engagerar människor på såväl akademisk, politisk som vardaglig nivå. Detta innefattar svenskar utan egna erfarenheter av utövande av islamiska påbud, svenska konvertiter utan erfarenheter av att leva i muslimska samhällen och muslimer vars erfarenheter har formatt dem att aktivt ta ställning mot slojan. I denna uppsats vill jag, utan normativa förtecken, låta två muslimska kvinnor med ett till synes mer positivt eller neutralt förhållande till slöjan komma till tals. Syftet ar att undersöka deras relation till slöjan och hur denna eventuellt förändras i en svensk kontext. Genom att ge kvinnornas berättelser om deras egen praktik och erfarenhet utrymme hoppas jälva och med andra informanter hade andra perspektiv på denna komplexa frågeställning hamnat i fokus.