2 resultados para post-dictatorial literature

em Academic Archive On-line (Stockholm University


Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

The purpose of this study is to depict and examine the perception of black Koreans in South Korean children’s literature. This study examines my research questions through four theoretical frameworks: “culture and identity”, “post-colonialism, nationalism and racism”, “blackness and black Koreans’ portrayal in Korean media” and “multiculturalism in Korea”. My study raises the question how multicultural literature can help or not promote a new perception of otherness in South Korea. The method used for this study is qualitative text analysis. The primary source of information is a close-reading of Won You Soon’s book “Please find Charlton Sunja Kim” and interviews with the author of this book. The findings show that there are still some stereotypes about black Koreans and blackness that prevail in South Korean society and can still be found in recent literary works.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Studiet av post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur är ett forskningsområde som har vuxit fram först de senaste åren. Forskningen har hittills fokuserats på hur litauiska emigranter bevarar eller inte bevarar sin litauiska identitet utanför hemlandet. Denna uppsats har en annan inriktning. Med utgångspunkt från de kronotopmodeller som tagits fram av litteratur-vetaren Juris Rozītis analyseras två böcker av litauiska författare som skriver om liv i Storbritannien respektive Irland med syfte att undersöka hur det upplevda emigrantlivet framställs. Forskningsfrågorna är: Hur avbildas emigrantlivet i post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur? Hur skiljer sig den avbildning från den som framkommer i lettisk efterkrigslitteratur? Den nya ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar sig vara mycket lik en av Rozītis modeller, dock inte den som avbildar livet i det nya landet utan den modell som avbildar livet i flyktinglägren. ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar hur emigranterna lever i värld där det inte finns utrymme för det egna jaget eller intima förhållanden. De lever i en grå zon. I det nya landet men inte riktigt en del av det nya landet. Den närmaste omgivningen utgörs av andra som är marginaliserade i samhället: andra migranter, kriminella osv. Emigranterna är inspärrade i denna gråa zon. De stängs in av ett osynligt men ändå påtagligt stängsel mellan dem och det inhemska samhället. En väsentlig skillnad mot Rozitis flyktinglägersmodellen är dock att banden till hemlandet inte har skurits av utan utgör en levande del av emigrantens liv.