14 resultados para nordiska språk (namnforskning)
em Academic Archive On-line (Stockholm University
Resumo:
Den hr uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk fr att identifiera vad som r mjligt och omjligt i texterna. Materialet r tolv nyutgivna verk p tre svighetsnivaer fr Myndigheten fr tillgngliga mediers lttlstfrlag. Verken r litterra prosaverk. De analyseras stilistiskt be kvantitativt och kvalitativt utifrn tre omrden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt frg och illustration. Resultatet visar att forlagets svarighetsnivaer inte aterspeglas nar det galler variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfordelningsmonster, dar vissa verk intar extrempositioner. Forutom extremverken tycks stilen uppvisa stor aterhallsamhet, forutom for enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det galler varierar mellan verken. Det beror antagligen pa att verken ar hart normerade. En slutsats att vissa sprakliga enheter ar enkla att normera anvandning av, medan andra ar stilistiska val oppna for forfattarna. En annan ar att lattlasta verk innehaller variation som inte alltid gar att forutsaga.
Resumo:
I denna uppsats undersker jag vilka modellsare som skapas i tv olika sorters mejl frn Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gr en multimodal textanalys med utgngspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag anvnder analysmetoder frn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de tv mejltyperna i det stora hela r mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna drigenom konstruerar delvis olika modellsare som verkliga lsare mste frhlla sig till. Modellsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma fr modellsarna r att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktrsroll och har en nra och jmlik relation till organisationen.
Resumo:
I denna uppsats analyserar jag nagra av texterna p Sollentuna kommuns webbplats. Syftet r att underska begripligheten i texterna. Jag har ltit en fokusgrupp lsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrn gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger p den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsattet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas lsml uppfylls, till exempel att mottagarna med hjalp av texten kan utfa handlingar av olika slag. Underskningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehller drag som kan frsmra begripligheten. De brister som var lttast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen lg p det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehll. Framfr allt gllde det avsaknad av viktig information men ocksa att huvudmnet inte framgick tillrckligt tydligt. Brister p det textuella planet, som frmst avser den språkliga formen, var ngot svrare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osker p innehllet. Brister p det interpersonella planet, som avser relationen mellan sndaren och mottagaren i texten, var svrast att koppla till fokusgruppens frstelse. Det gllde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.
Resumo:
Vrdegrundstexter r en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gvleborgs vrdegrundstext, samt tre texter dr vrdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera vrdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur frpliktelse realiseras indirekt. Vrdegrundstexten r p mnga vis vag och ppen fr tolkning. Inom ramen fr de analyserade texterna frtydligas den och fr en i huvudsak frpliktigande och styrande funktion. Den r avsedd att pverka medarbetarnas inre vrderingar och attityder svl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lmnas inget utrymme fr att vara medarbetare utan att leva upp till vrdegrunden. Srskilt viktiga språkliga resurser r pstendesatser i presens, ett lsarinkluderande vi och ett frutsatt tagande. De bidrar nmligen till att realisera frpliktelse men p ett stt som p ytan dmpar det krvande. Analysen visar ocks hur srhllande av olika språkliga resurser gr det mjligt fr organisationen att krva att medarbetarna har vissa inre vrderingar, utan att det framstr som alltfr hotande. Det sker genom att vissa betydelser och funktioner frekommer i sjlva vrdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis frekommer ett lsarinkluderande vi och ett modalt frpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgr språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttrycksstt har ocks en avgrande roll. Frpliktelsen vad gller vrdegrunden kan sammantaget gras mycket hg, utan att det behver synas i sjlva vrdegrundstexten. Genom intratextuella hnvisningar till vrdegrunden kommer de omgivande texternas hga frpliktelse att avse det som uttrycks i sjlva vrdegrundstexten.
Resumo:
I denna uppsats analyseras tv frelsningar genomfrda av Studie- och språkverkstaden p Stockholms universitet. Syftet r att underska i vilken utstrckning frelsningarna kan bidra till studenters akademiska skriftspråkliga progression. Materialet, som bestr av observationer, enktsvar, intervjuer och mejl, har analyserats med metoder frn medierad diskursanalys (MDA, Scollon & Scollon 2004). I underskningen deltar 30 studenter, den språkinstitution som studenterna r inskrivna p samt Studie- och språkverkstaden. Resultaten visar att faktorer som interaktionsordning, historisk kropp och diskurser har stor betydelse fr hur frelsningarna uppfattas och anvnds av studenterna. Hur studenterna motiverar sitt handlande beror p vem som uppfattas som social aktr bde fre, under och efter frelsningarna; hur interaktionsordningen ser ut har betydelse fr utfallet av antal studenter som deltar p frelsningarna; hur en diskurs presenteras har betydelse fr hur studenterna motiverar sitt handlande under frelsningen; frvntningar p frutsttningar och frkunskaper ser olika ut hos språkinstitutionen och studenterna: de yngre studenterna relaterar positivt sina akademiska erfarenheter till lroplanen Gy 2011, språkinstitutionen signalerar brist i frutsttningar och frkunskaper relaterade till Gy 2011; frelsningarna har hjt eller aktualiserat studenternas medvetande om den akademiska diskursen, och slutligen konstateras att studenternas tidigare akademiska erfarenhet inte har ngon strre inverkan p utfallet av frelsningarna.
Resumo:
Myndigheten for tillgangliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter pa lattlast svenska, som riktar sig till alla med lassvarigheter. Uppsatsens syfte ar att ta reda pa om lasare i malgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn pa vad som ar en lattlast och begriplig text, och vad de tycker forenklar och forsvarar en text. Tio elever i arskurs 7-8 i grundsarskolan och grundskolan har fatt samtala i tre fokusgrupper om tre texter fran tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifran begreppet textrorlighet, som ar ett verktyg som analyserar lasarens relation till texten. Textrorlighet delas upp i textbaserad rorlighet, rorlighet utat och interaktiv rorlighet. De tva journalister som har skrivit texterna har intervjuats om begreppet lattlast, mottagaranpassning och texterna. I manga fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna onskar tydligare rubriker och i viss man amnen som ar mer anpassade till dem sjalva. Det som fungerar bast for elevernas textbaserade rorlighet ar nar texten ar logiskt uppbyggd och har lagom svara ord samt en valvald bild. For textrorligheten utat fungerar det bast nar eleverna har intresse och forkunskaper i amnet. Den interaktiva rorligheten fungerar inte sarskilt bra infor nagon av texterna, vilket kan bero pa ovana vid att lasa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera over texter. Slutsatsen ar att en tydlig mottagaranpassning ar viktig och ger resultat, men ar svar att genomfora nar tidningen har ett stort urval av amnen och manga olika malgrupper.
Resumo:
Languages are a central aspect of communication, and also strongly related to ideas about belonging and identity. Language is a necessary knowledge to speak, act and make connections with other people, and also seen as an essential aspect of integration. However, as languages are connected to resilient norms in society, there are ideas of good and bad language use. This study examines migrated academic individuals and their use of acquired Swedish, to see how their language use is experienced as a communication tool and as a marker of inclusion. To live with a second language is different from learning it. A phenomenological perspective is applied to explore the lifeworlds of the individuals, to see how language use and its consequences are embodied and resulting in emotions and strategies. This is done by interviews and observations combined with language portraits and language diaries. The study shows that language is done by languaging (språkande), understood as an action of making language. The making of language includes a range of communicative elements and also the experiences, strategies and emotions that the language experiences result in. With the concept of languaging, the focal point is how language is made meaningful, as a tool that you communicate with, as well as live with.
Resumo:
Yazghulami is a South-East Iranian language spoken in the Pamir area of Tajikistan by about 9000 people. This study gives an account of the phonology of the language by describing contrastive segments and their distribution and realizations, as well as describing suprasegmental features such as syllable structure and stress patterns. Field research was carried out in a community of Yazghulami speakers in Dushanbe, the capital of Tajikistan, by recording, transcribing and annotating spoken language. Yazghulami is analyzed as having 8 vowel phonemes of which one pair contrasts in length, and 36 consonant phonemes with a considerable display of palatal, velar and uvular phonemes, of which a set of three labialized plosives and three labialized fricatives is found. The syllable structure of Yazghulami allows for clusters of no more than two consonants in the onset and two in the coda; clusters in both positions do not occur in one and the same syllable. The stress generally falls on the last syllable of a word, although when nouns are inflected with suffixes, the stress instead falls on the last syllable of the stem. With these results, a foundation for further efforts to develop and increase the status of this endangered language is laid.
Resumo:
Sammanfattning/Abstract Syftet med vr studie var att underska hur sociala berttelser kan ka frdigheter och frmgor av perspektivering och mentala kausala samband i terberttande av olika berttelser fr elever med autismspektrumtillstnd (AST) och lindrig utvecklingsstrning. Metoden vi anvnde oss av var dels utifrn aktionsforskning att utg frn vr egen praktik och en single-case research-reversal design med tv baslinjer och tv interventionsfaser p fyra elever i k 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstrning p grundskolan och grundsrskolan. Resultaten visade att interventionen med sociala berttelser utifrn bildstdsprogrammet Trippelverkstaden hade strst effekt p tv elever i perspektivering. Interventionen med sociala berttelser utifrn symbol- och bildstdsprogrammet Inprint hade strst effekt av perspektivering p tv av eleverna. Resultaten fr mentala kausala samband gav strst effekt p tv av eleverna i terberttande av sociala berttelser i interventionerna. Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrn sociala berttelser med basmeningar, enkelt språk, korta berttelser, bildstd, anvndandet av ftal karaktrer i berttelserna och relaterat till situationer/hndelser eleven knner igen har gett effekt p elevernas terberttningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berttelser ger std fr att anvndas som hjlpmedel fr elever med AST och lindrig utvecklingsstrning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att terberttningarna blir mer sammanhllna och kad terberttning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hvdar utifrn underskningens resultat och utfall att sociala berttelser kan utgra ett terkommande inslag i undervisningen fr att trna kognitiva-, språkliga- och kommunikativa frdigheter och frmgor av att gra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i terberttningar av berttelser. Nyckelord: sociala berttelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstrning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.
Resumo:
Studiet av post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur r ett forskningsomrde som har vuxit fram frst de senaste ren. Forskningen har hittills fokuserats p hur litauiska emigranter bevarar eller inte bevarar sin litauiska identitet utanfr hemlandet. Denna uppsats har en annan inriktning. Med utgngspunkt frn de kronotopmodeller som tagits fram av litteratur-vetaren Juris Roztis analyseras tv bcker av litauiska frfattare som skriver om liv i Storbritannien respektive Irland med syfte att underska hur det upplevda emigrantlivet framstlls. Forskningsfrgorna r: Hur avbildas emigrantlivet i post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur? Hur skiljer sig den avbildning frn den som framkommer i lettisk efterkrigslitteratur? Den nya Insprrad i det nya landet-modellen visar sig vara mycket lik en av Roztis modeller, dock inte den som avbildar livet i det nya landet utan den modell som avbildar livet i flyktinglgren. Insprrad i det nya landet-modellen visar hur emigranterna lever i vrld dr det inte finns utrymme fr det egna jaget eller intima frhllanden. De lever i en gr zon. I det nya landet men inte riktigt en del av det nya landet. Den nrmaste omgivningen utgrs av andra som r marginaliserade i samhllet: andra migranter, kriminella osv. Emigranterna r insprrade i denna gra zon. De stngs in av ett osynligt men nd ptagligt stngsel mellan dem och det inhemska samhllet. En vsentlig skillnad mot Rozitis flyktinglgersmodellen r dock att banden till hemlandet inte har skurits av utan utgr en levande del av emigrantens liv.
Resumo:
This paper discusses forms of epistemic marking that instantiate multiple perspective constructions (see Evans 2005). Such forms express the speakers and the addressees simultaneous epistemic perspectives from the point of view of the speaker, crucially relying on the assumptions of the speaker with regard to the addressees knowledge. The analysis of forms considers established semanto-pragmatic concepts, such as semantic scope, mitigation strategies and communicative intention (as marked by sentence-type) in the exploration of forms. In addition, the notion of knowledge asymmetry is discussed alongside the concepts of epistemic status and stance as tools for a semantic analysis of investigated forms
Resumo:
This PhD thesis examines a phenomenon known as Monosyllabic Circumflexion (MC, hereafter) from a historical linguistics / phonological point of view. MC denotes a Lithuanian or Balto-Slavic phenomenon according to which long vowels and diphthongs in monosyllabic words exhibit a circumflex tone instead of the expected acute tone. It is observed in the following four categories: I. 3rd person future forms of monosyllabic stems (e.g., ks kti `to jump;' vys vti `to drive') II. reflexes of PIE root nouns (e.g., Latv. govs `cow;' Lith. u`dog') III. prepositions/adverbs (e.g., nu`from' ~ notaka `bride;' vl `again' ~ Latv. vl `still, yet,' t (permissive particle) < *teh1) IV. pronominal forms (e.g., tu~ geroju `the good (m.~sg.~instr.),' tie ~ teji `id. (pl.nom)'). The unexpected circumflex tone in these categories is problematic and important for the solution of a Balto-Slavic accentological question on the etymological background of acute and non-acute tones. The aim of this thesis is to partially contribute to the solution of this problem by establishing the existence of MC and its relative chronology. The first category, the 3rd person future forms, provides a substantial number of examples and counterexamples. The examination of them has revealed the fact that the counterexamples constitute a morpho-semantic group of verbs whose future stems underwent considerable morphological changes in the prehistory, hence not exhibiting MC. This shows that the regular tonal reflex of the 3rd person future forms of monosyllabic acute stem must be circumflex, allowing for the establishment of MC as a regular phonological process, although this category does not provide much information on the relative chronology of MC. The second category, the reflexes of Proto-Indo-European root nouns, gives an important clue as to where MC is located in the relative chronology of Balto-Slavic sound changes. Next, there is a discussion of whether the results of the examinations of the first two categories can be maintained for the data of the third and fourth categories, which show an irregular distribution of the acute and circumflex tones in monosyllabic forms. It is shown that various morphological factors, such as homonymic clashes within the paradigms for pronouns, can explain why some monosyllabic forms have acute tone. Also, the linguistic feature of West Auktaitian dialects of Lithuanian that tend to preserve the results of MC is revealed. These dialects are known to have played an important role in the formation of standard Lithuanian. In this way, the monosyllabic forms with unexpected circumflex tone in Lithuanian are explained as a combination of MC in the Proto-Balto-Slavic time and the dialectal tendency of West Auktaitian dialects of Lithuanian.
