"Monasterio de Sal" : Om elbasens introduktion i flamencovärlden via Carles Benavent

Flamenco guitarist Paco de Lucía, taking advantage of the ongoing cultural revolution in Spain during the seventies decided to break from tradition by shaping ”Nuevo Flamenco” through flamenco-jazz ensemble ”Paco de Lucía Sextet”. Within its repertoire, the first regular flamenco bass-line: ”Monasterio de Sal”. Electrical bassist Carles Benavent would have a key role in this development, a trait seldom found in academical works of musicology. The aim of the present thesis is to partially fill this void while shedding some light on the revolutionary contributions of Benavent. In order to do so, studying relevant literature, listening to phonograms comparatively, transcribing/analyzing ”Monasterio de Sal” and interviewing Mr. Benavent himself were used as main methods. The conclusion has been drawn that there was barely any electrical bass in flamenco before Benavent and that his work with de Lucía (and later others) would entirely reform the way electric bass was perceived from within and outside this genre of music. It is of no less interest to observe that Benavents main influences for this endeavor were the principal figures of contemporary jazz-bass (Jaco Pastorius) and flamenco-guitar (Paco de Lucía) respectively, infusing ”Monasterio de Sal”, with meaningful historical value.

Fruktansvärd, ospelad och nyskriven - kriser och konflikter kring ny svensk dramatik : från Gustav III:s originaldramatik till dagens beställningsdramatik

The issue of this thesis concerns a selection of historical debates in which new Swedish drama is under discussion. The studied debates take place in the cultural and political fields and within the fields of theater and literature and deal with a recurring assumption in Swedish theatre history – that new Swedish drama is insufficient. The primary object of this thesis is to find explanations to: why is the Swedish new drama so often described as defective? The following questions, guiding the analysis, are: How are the crises described? What are the stakes? How has the dramatic text been influenced by being judged either as literary product or a product for the stage? How is the playwright’s role described, and perhaps changed, in the crises? The aim of the analysis is to understand how traditions and conventions are shaping the debates and contribute to perpetrate the myth of the malfunctioning Swedish new play. In a historical perspective several attempts have been made to govern new Swedish drama by legislative and political power. New Swedish drama has, for example, been viewed as a possible expression of the nation, as part of shaping the Swedish Welfare state or creating interactive communication with the audience. Despite its many uses, new Swedish drama continues to be describes as flawed. The study starts with King Gustav III:s Swedish theatre where the purpose was to produce Swedish original plays. The study ends with an analysis of a new government grant for new Swedish drama, which was installed in 1999. The chosen debates are analyzed with the help of concepts borrowed from the French sociologist Pierre Bourdieu, looking at each historical situation as a possible moment for the establishment of the field ”new Swedish drama”. The survey ends with eight interviews with playwrights, who are active today. The conditions for the new Swedish drama are the guiding line in this thesis. These conditions are found in the cultural, social and historical contexts that cooperate when a taste or convention is being shaped. They are part of the discourses in the field, where criteria for the new Swedish drama is formulated. In order to understand the significance of, for example, the expression, ”the newly written Swedish drama” research has been pursued in biographical material, historical surveys, and debates in the daily press and in professional journals. Without being a full bourdieuan analysis, the thesis is using concepts from Bourdieu. The work of British feminist theatre historian Tracy C Davis inspires the critical historic perspective.

"I'm the bitch who makes you a man" : En studie av genus och heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl

Gone Girl är den bästsäljande romanen av Gillian Flynn. Trots försäljningssiffrorna så har inte mottagandet varit genomgående positivt. I denna studie analyseras Gone Girl på de nivåer som sträcker sig utanför deckarens ramar. Syftet med studien är att studera hur genus dels porträtteras i romanen men även hur den påverkar den heteronormativa tvåsamheten mellan Amy och Nick som är romanens huvudkaraktärer. Utöver detta kommer även karaktären Amy att analyseras för att studera hur hon framställer sig själv genom sitt skrivande.                       Den använda metoden för analysen är en närläsning av romanen med fokus på utvalda scener. Analysen kommer främst att fokusera på heteronormen, genuskonstruktion, stereotypa könsroller men även vad normen för deckare och kriminalromanen är och hur den porträtteras i Gone Girl. Till analysen används dels Judith Butlers performansteori och teorin om den heterosexuella matrisen men även genusforskning av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak.                       Min studie leder mig till att porträtteringen av genus och en heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl är psykiskt skadlig för huvudpersonerna Amy och Nick men även fysiskt farlig för Desi som får offra livet för idén om kärnfamiljen. Studien fokuserar även på flera händelseförlopp i romanen som målar upp Amy som en pastisch snarare än den kvinnliga psykopat medier anklagat henne för att vara. 

KONS(T)PIRATIONSTEORIER : Spårsökande paradigm och jakten på dolda budskap i äldre måleri

I följande uppsats så analyseras alternativa och ofta uppseendeväckande tolkningar av kända konstverk, närmare bestämt interpretationer som menar sig peka på dolda budskap från konstnären. Bildtolkningarna granskas i ljuset av spårsökande paradigm samt det skelett som utgör konspirationsteorier. Konspirationsteorier handlar ofta om makt och politik, men det hindrar inte att strukturen som upprätthåller dessa teorier kan sprida sig till och florera även inom andra ämnen. Undersökningen analyserar vad som händer med bildtolkningarna när de sätts i relation till teorier om konspirationsteorier. Resultatet visar att bildtolkningarna i hög grad är formulerade som samt bygger upp sin bevisning i enlighet med konspirationsteorier, och det spårsökande paradigmet är ständigt närvarande med ett fokus på detaljer för att bättre förstå helheten.