Kvinnor i ledande positioner i organisatorisk motgång - chefers syn på glasklippan

Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.

Apotekskedjornas visuella kommunikation : En jämförande studie av butiksmiljöer och dess kommersiella attribut

Denna uppsats rör de fyra största svenska apotekskedjorna och dess visuella kommunikation samt användning av kommersiella attribut. Med visuell kommunikation menas här det budskap som sänds ut till kunden genom butiksutformningen och som kunden kan uppfatta med sina sinnen, exempelvis färgval, exponerade produkter och personalens bemötande. Dessa attribut kan sedan användas på kommersiella vis i den mån att man till exempel vill locka till sig en speciell målgrupp eller sälja extra mycket av en specifik vara, exempelvis genom specialexponering eller genomtänkt placering av produkter. De frågor som besvaras i denna uppsats berör vilka visuella attribut apoteken använder sig av, hur dessa visuella attribut skiljer sig åt från kedja till kedja samt hur kommersiella attribut används. Genom standardiserade observationer baserade på empirisk forskning, rörande visuella och kommersiella attribut som har en bevisad effekt på kunden, utfördes observationerna på Apoteket AB, Apoteksgruppen, Apoteket Hjärtat samt Apoteket Kronan. Syftet med observationerna var att får en upplevelse likt den kunden kan tänkas få när denna kliver in i butiken. Observationerna gav ett resultat som påvisade att apotekskedjorna skilde sig åt i användandet av kommersiella och visuella attribut. Detta gav upphov till ett analyskapitel där teorier rörande hur de olika attributen bör kategoriseras och vidare hur dessa kategorier bör vara i symbios och således kommunicera ett enhetligt budskap till kunden. Det kunde sedan konstateras att Apoteket Kronan, Apoteket AB samt Apoteksgruppen inte kommunicerade ett enhetligt budskap till kunden via sin visuella kommunikation. Personalen i dessa apotekskedjor kommunicerade inte, vid observationens tillfälle, samma budskap till kunden som de materiella attributen gjorde. Apoteket Hjärtat ansågs dock inte ha detta problem, däremot diskuteras huruvida deras visuella kommunikation och därmed den tänkta målgruppen är för bred. Apoteket Hjärtat erbjuder många varierande tjänster i kombination med, för ett apotek icke-typisk, visuell kommunikation och detta kan antas skapa förvirring.  

Att lansera en artist : En studie av kommunikationskanalerna i den digitala musikvärlden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur kommunikationskanaler används av konsumenter i samband med musik, för att lyssna samt att hitta ny musik och artister. Detta för att i förlängningen kunna utreda och förstå vilka av dessa kommunikationskanaler som passar bäst för att lansera artister och göra deras musik tillgänglig på marknaden.   Vi har tagit hjälp av tidigare forskning och teorier om musikindustrins utveckling kopplat till digitaliseringen och uppkomsten av de nya kommunikationskanalerna för att få en bredare bild samt kunna koppla dessa till den kvantitativa enkätundersökning vi genomfört. Teorier kring gräsrotsdriven kommunikation, Word of Mouth och digitalisering har exempelvis varit centrala. Varumärke samt strategisk kommunikation finns även med som begrepp.   Själva metodramen är som sagt av kvantitativ form, där en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Denna har sedan brutits ner och analyserats för att få insikt om respondenternas åsikter och beteende när de konsumerar musik, utifrån vilka kanaler de använder för att lyssna på musik, hitta ny musik samt eventuellt dela och sprida den till vänner och bekanta. Det har även ställts frågor kring vikten av varumärke samt eventuella icke-musikaliska attribut i dagens musikvärld, ifall de spelar in för konsumenten när ny musik uppsöks.   Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband kring hur respondenterna dels lyssnar, dels hittar ny musik. Det är genom de nya digitala kommunikationskanalerna detta sker i störst utsträckning. Det visade sig även att det tycks finnas ett dalande förtroende gentemot klassisk uttalad marknadsföring och dess kommunikationskanaler. En majoritet av respondenterna i undersökningen föredrog gräsrotsdrivna kanaler samt mer personliga tips på musik snarare än ren kommersiell marknadsföring. Det var även vanligt att attribut utöver det musikaliska sågs som något positivt, ett mervärde till musiken. När det gäller varumärke kopplat till artister ansåg en majoritet att artister idag faktiskt är att betrakta som ett varumärke.

TransReality : en kvalitativ studie om representationer av unga transpersoner i Ryssland och USA

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner. 

Religiösa värderingar hos muslimska SFI-elever

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

Språkinlärning i en Ur och Skur praktik : En studie om platsens betydelse för språklärande

Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.