Facets of Gender : Analyses of the Family and the Labour Market

This thesis contains four different studies on the dynamics of gender in households and workplaces. The relationship between family life and work life is in focus, particularly in the paper on labour market outcomes after divorce. In the introductory chapter, the Swedish context is briefly described. The description focuses on gender differences in the labour market and in the home. Theories concerning the division of work in the household are discussed, as are two theories on labour market discrimination, viz. taste discrimination and statistical discrimination. The theory part is concluded with a discussion of social closure processes and gendered organizational structures. The Reproduction of Gender. Housework and Attitudes Towards Gender Equality in the Home Among Swedish Boys and Girls. The housework boys and girls age 10 to 18 do, and their attitudes towards gender equality in the home are studied. One aim is to see whether the work children do is gendered and if so, whether they follow their parents’, often gendered, pattern in housework. A second aim is to see whether parents’ division of work is related to the children’s attitude towards gender equality in the home. The data used are taken from the Swedish Child Level of Living Survey (Child-LNU) 2000. Results indicate that girls and boys in two-parent families are more prone to engage in gender-atypical work the more their parent of the same sex engages in this kind of work. The fact that girls still do more housework than boys indicates that housework is gendered work also among children. No relation between parents’ division of work and the child’s attitude towards gender equality in the home was found. Dependence within Families and the Household Division of Labor – A Comparison between Sweden and the United States. This paper assesses the relative explanatory value of the resource-bargaining perspective and the doing-gender approach in analysing the division of housework in the United States and Sweden from the mid-1970s to 2000. Data from the Swedish Level of Living Survey (LNU) and the Panel Study of Income Dynamics (PSID) were used. Overall results indicate that housework is truly gendered work in both countries during the entire period. Even so, the results also indicate that gender deviance neutralization is more pronounced in the United States than in Sweden. Unlike Swedish women, American women seem to increase their time spent in housework when their husbands are to some extent economically dependent on them, as if to neutralize the presumed gender deviance. Divorce and Labour Market Outcomes. Do Women Suffer or Gain? In this paper, the interconnected nature of work and family is studied by looking at labour market outcomes after divorce. The data used are retrospective work and family histories collected in LNU 1991. A hazard regression model with competing risks reveals that women’s chances of improving their occupational prestige appear to be better after divorce compared to before. Increased working hours and perhaps also increased energy invested in the job may pay off in better occupational opportunities. Worth noting, however, is that the outcome among women with a less firm labour market attachment is more often to a job of lower prestige than one of higher prestige. Hence, the labour market outcome for women after divorce is to some extent conditioned by their labour market attachment at the time of divorce. Men, on the other hand, in most cases seem to suffer occupationally from divorce. For separated men the risk of negative changes in occupational prestige is greater than for cohabiting men. Formal On-the-job Training. A Gender-Typed Experience and Wage- Related Advantage? Formal on-the-job training (FOJT) can have a positive impact on wages and on promotion opportunities. According to theory and earlier research, a two-step model of gender inequality in FOJT is predicted: First, women are less likely than men to take part in FOJT and, second, once women do get the more remunerative training, they are not rewarded for their new skills to the same extent as men are. Pooled cross-sectional data from the Swedish Survey of Living Conditions (ULF) in the mid-nineties were used. Results show that women are significantly less likely than men to take part in FOJT. Among those who do receive training, women are more likely to take part in industry-specific training, whereas men are more likely to participate in general training and training that increases promotion opportunities. The two latter forms of training significantly raise a man’s annual earnings but not a woman’s. Hence, the theoretical model is supported and it is argued that this gender inequality is partly due to employers’ discriminatory practices.

Essays on Personnel Economics and Gender Issues

This thesis consists of four self-contained essays in economics. Tournaments and unfair treatment. This paper introduces the negative feelings associated with the perception of being unfairly treated into a tournament model and examines the impact of these perceptions on workers’ efforts and their willingness to work overtime. The effect of unfair treatment on workers’ behavior is ambiguous in the model in that two countervailing effects arise: a negative impulsive effect and a positive strategic effect. The impulsive effect implies that workers react to the perception of being unfairly treated by reducing their level of effort. The strategic effect implies that workers raise this level in order to improve their career opportunities and thereby avoid feeling even more unfairly treated in the future. An empirical test of the model using survey data from a Swedish municipal utility shows that the overall effect is negative. This suggests that employers should consider the negative impulsive effect of unfair treatment on effort and overtime in designing contracts and determining on promotions. Late careers in Sweden between 1970 and 2000. In this essay Swedish workers’ late careers between 1970 and 2000 are studied. The aim is to examine older workers’ career patterns and whether they have changed during this period. For example, is there a difference in career mobility or labor market exiting between cohorts? What affects the late career, and does this differ between cohorts? The analysis shows that between 1970 and 2000 the late careers of Swedish workers comprised of few job changes and consisted more of “trying to keep the job you had in your mid-fifties” than of climbing up the promotion ladder. There are no cohort differences in this pattern. Also a large fraction of the older workers exited the labor market before the normal retirement age of 65. During the 1970s and first part of the 1980s, 56 percent of the older workers made an early exit and the average drop-out age was 63. During the late 1980s and the 1990s the share of old workers who made an early exit had risen to 76 percent and the average drop-out age had dropped to 61.5. Different factors have affected the probabilities of an early exit between 1970 and 2000. For example, skills did affect the risk of exiting the labor market during the 1970s and up to the mid-1980s, but not in the late 1980s or the 1990s. During the first period old workers in the lowest occupations or with the lowest level of education were more likely to exit the labor market than more highly skilled workers. In the second period old workers at all levels of skill had the same probability of leaving the labor market. The growth and survival of establishments: does gender segregation matter? We empirically examine the employment dynamics that arise in Becker’s (1957) model of labor market discrimination. According to the model, firms that employ a large fraction of women will be relatively more profitable due to lower wage costs, and thus enjoy a greater probability of surviving and growing by underselling other firms in the competitive product market. In order to test these implications, we use a unique Swedish matched employer-employee data set. We find that female-dominated establishments do not enjoy any greater probability of surviving and do not grow faster than other establishments. Additionally, we find that integrated establishments, in terms of gender, age and education levels, are more successful than other establishments. Thus, attempts by legislators to integrate firms along all dimensions of diversity may have positive effects on the growth and survival of firms. Risk and overconfidence – Gender differences in financial decision-making as revealed in the TV game-show Jeopardy. We have used unique data from the Swedish version of the TV-show Jeopardy to uncover gender differences in financial decision-making by looking at the contestants’ final wagering strategies. After ruling out empirical best-responses, which do appear in Jeopardy in the US, a simple model is derived to show that risk preferences, the subjective and objective probabilities of answering correctly (individual and group competence), determine wagering strategies. The empirical model shows that, on average, women adopt more conservative and diversified strategies, while men’s strategies aim for the greatest gains. Further, women’s strategies are more responsive to the competence measures, which suggests that they are less overconfident. Together these traits make women more successful players. These results are in line with earlier findings on gender and financial trading.

Essays on Wage and Price Formation in Sweden

Study IReal Wage Determination in the Swedish Engineering Industry This study uses the monopoly union model to examine the determination of real wages and in particular the effects of active labour market programmes (ALMPs) on real wages in the engineering industry. Quarterly data for the period 1970:1 to 1996:4 are used in a cointegration framework, utilising the Johansen's maximum likelihood procedure. On a basis of the Johansen (trace) test results, vector error correction (VEC) models are created in order to model the determination of real wages in the engineering industry. The estimation results support the presence of a long-run wage-raising effect to rises in the labour productivity, in the tax wedge, in the alternative real consumer wage and in real UI benefits. The estimation results also support the presence of a long-run wage-raising effect due to positive changes in the participation rates regarding ALMPs, relief jobs and labour market training. This could be interpreted as meaning that the possibility of being a participant in an ALMP increases the utility for workers of not being employed in the industry, which in turn could increase real wages in the industry in the long run. Finally, the estimation results show evidence of a long-run wage-reducing effect due to positive changes in the unemployment rate. Study IIIntersectoral Wage Linkages in Sweden The purpose of this study is to investigate whether the wage-setting in certain sectors of the Swedish economy affects the wage-setting in other sectors. The theoretical background is the Scandinavian model of inflation, which states that the wage-setting in the sectors exposed to international competition affects the wage-setting in the sheltered sectors of the economy. The Johansen maximum likelihood cointegration approach is applied to quarterly data on Swedish sector wages for the period 1980:1–2002:2. Different vector error correction (VEC) models are created, based on assumptions as to which sectors are exposed to international competition and which are not. The adaptability of wages between sectors is then tested by imposing restrictions on the estimated VEC models. Finally, Granger causality tests are performed in the different restricted/unrestricted VEC models to test for sector wage leadership. The empirical results indicate considerable adaptability in wages as between manufacturing, construction, the wholesale and retail trade, the central government sector and the municipalities and county councils sector. This is consistent with the assumptions of the Scandinavian model. Further, the empirical results indicate a low level of adaptability in wages as between the financial sector and manufacturing, and between the financial sector and the two public sectors. The Granger causality tests provide strong evidence for the presence of intersectoral wage causality, but no evidence of a wage-leading role in line with the assumptions of the Scandinavian model for any of the sectors. Study IIIWage and Price Determination in the Private Sector in Sweden The purpose of this study is to analyse wage and price determination in the private sector in Sweden during the period 1980–2003. The theoretical background is a variant of the “Imperfect competition model of inflation”, which assumes imperfect competition in the labour and product markets. According to the model wages and prices are determined as a result of a “battle of mark-ups” between trade unions and firms. The Johansen maximum likelihood cointegration approach is applied to quarterly Swedish data on consumer prices, import prices, private-sector nominal wages, private-sector labour productivity and the total unemployment rate for the period 1980:1–2003:3. The chosen cointegration rank of the estimated vector error correction (VEC) model is two. Thus, two cointegration relations are assumed: one for private-sector nominal wage determination and one for consumer price determination. The estimation results indicate that an increase of consumer prices by one per cent lifts private-sector nominal wages by 0.8 per cent. Furthermore, an increase of private-sector nominal wages by one per cent increases consumer prices by one per cent. An increase of one percentage point in the total unemployment rate reduces private-sector nominal wages by about 4.5 per cent. The long-run effects of private-sector labour productivity and import prices on consumer prices are about –1.2 and 0.3 per cent, respectively. The Rehnberg agreement during 1991–92 and the monetary policy shift in 1993 affected the determination of private-sector nominal wages, private-sector labour productivity, import prices and the total unemployment rate. The “offensive” devaluation of the Swedish krona by 16 per cent in 1982:4, and the start of a floating Swedish krona and the substantial depreciation of the krona at this time affected the determination of import prices.

Vad motiverar människor att engagera sig ideellt?

Nutidens världshändelser aktualiserar det ideella engagemang som en stor andel av Sveriges befolkning ägnar sig åt varje år. Viljan att hjälpa upplevs också öka. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för människors motiv till ideellt engagemang och volontärarbete. Deltagarna var nio personer som alla var ideellt engagerade. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalysen. Resultatet visade på flertalet olika motiv till ideellt engagemang och att motiven ofta var sammanlänkade med varandra. En persons bakgrund framkom vara av betydelse, värderingar och samhällsintresse likaså. En vilja att hjälpa andra och bidra till samhället framkom som motiv till engagemanget. Det upplevdes i hög grad att engagemanget gav mycket tillbaka, exempelvis personlig utveckling och möten med nya människor. Resultatet i föreliggande studie går i linje med befintlig forskning samt bidrar med en mer nyanserad subjektiv aspekt av motivation till ideellt engagemang.

Is the association between late-life morbidity and disability attenuated over time? : Exploring the dynamic equilibrium of morbidity hypothesis

Context: There is evidence suggesting that the prevalence of disability in late life has declined over time while the prevalence of disabling chronic diseases has increased. The dynamic equilibrium of morbidity hypothesis suggests that these seemingly contradictory trends are due to the attenuation of the morbidity-disability link over time. The aim of this study was to empirically test this assumption.Methods: Data were drawn from three repeated cross-sections of SWEOLD, a population-based survey among the Swedish men and women ages 77 and older. Logistic regression models were fitted to assess the trends in the prevalence of Activities of Daily Living (ADL) disability, Instrumental ADL (IADL) disability, and selected groups of chronic conditions. The changes in the associations between chronic conditions and disabilities were examined in both multiplicative and additive models.Results: Between 1992 and 2011, the odds of ADL disability significantly declined among women whereas the odds of IADL disability significantly declined among men. During the same period, the prevalence of most chronic morbidities including multimorbidity went up. Significant attenuations of the morbidity-disability associations were found for cardiovascular diseases, metabolic disorders, poor lung function, psychological distress, and multimorbidity.Conclusion: In agreement with the dynamic equilibrium hypothesis, this study concludes that the associations between chronic conditions and disability among the Swedish older adults have largely waned over time.

Apotekskedjornas visuella kommunikation : En jämförande studie av butiksmiljöer och dess kommersiella attribut

Denna uppsats rör de fyra största svenska apotekskedjorna och dess visuella kommunikation samt användning av kommersiella attribut. Med visuell kommunikation menas här det budskap som sänds ut till kunden genom butiksutformningen och som kunden kan uppfatta med sina sinnen, exempelvis färgval, exponerade produkter och personalens bemötande. Dessa attribut kan sedan användas på kommersiella vis i den mån att man till exempel vill locka till sig en speciell målgrupp eller sälja extra mycket av en specifik vara, exempelvis genom specialexponering eller genomtänkt placering av produkter. De frågor som besvaras i denna uppsats berör vilka visuella attribut apoteken använder sig av, hur dessa visuella attribut skiljer sig åt från kedja till kedja samt hur kommersiella attribut används. Genom standardiserade observationer baserade på empirisk forskning, rörande visuella och kommersiella attribut som har en bevisad effekt på kunden, utfördes observationerna på Apoteket AB, Apoteksgruppen, Apoteket Hjärtat samt Apoteket Kronan. Syftet med observationerna var att får en upplevelse likt den kunden kan tänkas få när denna kliver in i butiken. Observationerna gav ett resultat som påvisade att apotekskedjorna skilde sig åt i användandet av kommersiella och visuella attribut. Detta gav upphov till ett analyskapitel där teorier rörande hur de olika attributen bör kategoriseras och vidare hur dessa kategorier bör vara i symbios och således kommunicera ett enhetligt budskap till kunden. Det kunde sedan konstateras att Apoteket Kronan, Apoteket AB samt Apoteksgruppen inte kommunicerade ett enhetligt budskap till kunden via sin visuella kommunikation. Personalen i dessa apotekskedjor kommunicerade inte, vid observationens tillfälle, samma budskap till kunden som de materiella attributen gjorde. Apoteket Hjärtat ansågs dock inte ha detta problem, däremot diskuteras huruvida deras visuella kommunikation och därmed den tänkta målgruppen är för bred. Apoteket Hjärtat erbjuder många varierande tjänster i kombination med, för ett apotek icke-typisk, visuell kommunikation och detta kan antas skapa förvirring.  

Women are for friendships, men are for fucking : En studie av homosocialitet och kvinnlig vänskap i Sex and the city

I denna uppsats studeras den kvinnliga vänskapen i tv-serien Sex and the city utifrån homosocialitetsteorier och framställningen av den kvinnliga vänskapen. Tidigare studier om serien har gjorts men där fann jag en lucka då kvinnornas vänskap inte studerats på ett liknande sätt tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga vänskapen gestaltas mellan kvinnorna i serien. För att studera detta Lipman-Blumens homosocialitetsteori använts som definierar homosocialitet som att uppskatta, söka sig till eller föredra umgänge med människor av samma kön. Gothlins teori om vänskap och hur denna porträttreras har använts i studien för att kunna identifiera kvinnors vänskap. Heterosociaiitetsteori tas också upp för att visa på motsatsen till homosocialitetsteorin. Undersökningen av studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ del där relevanta inslag klockats för att se hur lång tid ett visst innehåll fått i serien. Samt en kvalitativ analys av innehållet i serien där typiska scener valts ut och analyserats för att förstå innehållet och för att kunna analysera kvinnornas vänskap till varandra. Den genomförda analysen behandlar deras vänskap och visar på att kvinnornas homosociala band och deras vänskap till varandra är betydligt starkare än vad tidigare forskning och teorier benämt. Denna studie visar på att vänskapen i serien tagits till en ny nivå där vännerna inte vara är vänner utan själsfränder och kärlekar utan sexuell dragningskraft till varandra. Där vänskapen är vad som värderas högst och att kvinnorna inte är i behov av en man. 

Högläsning – En gemensam väg in i språket : En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 6

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Co-branding på sociala medier : En studie av hur betydelser skapas och förstärks i ett svenskt modevarumärkes visuella marknadsföring

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag använder co-branding och sociala medier för att skapa betydelse för sitt varumärke. Detta kommer jag att undersöka utifrån följande huvudfrågeställning:  Vilka betydelser skapas, alternativt förstärks, genom StyleIn AB’s co-brandingsamarbeten på sociala medier? För att göra det tydligare har jag även två mindre frågeställningar att utgå ifrån:  Hur använder StyleIn AB sociala medier som främsta forum för co-branding samarbeten?  Hur skapas och förstärks betydelse i StyleIns inlägg på sociala medier genom cobranding? Den pågående expansionen av sociala medier och den visuella kulturens framväxt är grunden till varför jag valt att skriva denna uppsats. Betydelser, budskap och värderingar kommer till uttryck i visuellt material och sprids enkelt och snabbt via olika sociala medier. Då kanalerna är billiga att använda sig utav är det vanligt för företag att bedriva sin marknadsföring i dessa forum. I denna uppsats har jag valt att titta närmare på hur ett företag använder sociala medier för att sprida både sitt eget och andra varumärkens budskap genom vad man kallar för “co-branding” i sociala medier. Min studie är avgränsad till det svenska modeföretaget StyleIn AB’s sociala kanaler där de ihop med andra företag exponeras i visuella former. Anledningen till att jag valde företaget StyleIn har att göra med att co-branding är en stor och återkommande del av deras marknadsföring på sociala medier. Med anledning till forumet för denna marknadsföring kommer mitt bakgrundskapitel beröra just sociala medier. Eftersom co-branding är en varumärkesbyggande process kommer mitt teoretiska ramverk, inklusive mitt kapitel om tidigare forskning, att beröra olika teorier kring varumärken samt forskning i fenomenet co-branding. Teorier kring sociala mediers nytta för varumärken kommer också presenteras för att kunna besvara hela min frågeställning. Vidare använder jag mig av semiotisk analys som metod för att jag så djupt som möjligt skall kunna förklara de olika betydelserna i de tre inlägg jag använder mig utav. I mitt resultat kommer jag fram till att StyleIn’s co-branding samarbeten på sociala medier är en värdeskapande process som bygger upp StyleIn som varumärke genom att använda sig av betydelser lånade av andra varumärken. Jag kommer fram till att det handlar om värderingar som rör en viss typ av livsstil och utifrån dessa kan man urskilja betydelser och meningar uppkomna ur användandet av andra varumärken ihop med sitt eget på sociala medier.

Att lansera en artist : En studie av kommunikationskanalerna i den digitala musikvärlden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur kommunikationskanaler används av konsumenter i samband med musik, för att lyssna samt att hitta ny musik och artister. Detta för att i förlängningen kunna utreda och förstå vilka av dessa kommunikationskanaler som passar bäst för att lansera artister och göra deras musik tillgänglig på marknaden.   Vi har tagit hjälp av tidigare forskning och teorier om musikindustrins utveckling kopplat till digitaliseringen och uppkomsten av de nya kommunikationskanalerna för att få en bredare bild samt kunna koppla dessa till den kvantitativa enkätundersökning vi genomfört. Teorier kring gräsrotsdriven kommunikation, Word of Mouth och digitalisering har exempelvis varit centrala. Varumärke samt strategisk kommunikation finns även med som begrepp.   Själva metodramen är som sagt av kvantitativ form, där en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Denna har sedan brutits ner och analyserats för att få insikt om respondenternas åsikter och beteende när de konsumerar musik, utifrån vilka kanaler de använder för att lyssna på musik, hitta ny musik samt eventuellt dela och sprida den till vänner och bekanta. Det har även ställts frågor kring vikten av varumärke samt eventuella icke-musikaliska attribut i dagens musikvärld, ifall de spelar in för konsumenten när ny musik uppsöks.   Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband kring hur respondenterna dels lyssnar, dels hittar ny musik. Det är genom de nya digitala kommunikationskanalerna detta sker i störst utsträckning. Det visade sig även att det tycks finnas ett dalande förtroende gentemot klassisk uttalad marknadsföring och dess kommunikationskanaler. En majoritet av respondenterna i undersökningen föredrog gräsrotsdrivna kanaler samt mer personliga tips på musik snarare än ren kommersiell marknadsföring. Det var även vanligt att attribut utöver det musikaliska sågs som något positivt, ett mervärde till musiken. När det gäller varumärke kopplat till artister ansåg en majoritet att artister idag faktiskt är att betrakta som ett varumärke.

Poppionjärer & propagandaprojekt : En kritisk diskursanalys av det svenska musikundrets framställning i kulturjournalistiken

Sedan 1990-talet har uttrycket ”det svenska musikundret” använts för att beskriva Sverige som en stor musikexportör i världen. Detta begrepp är dock mångfacetterat och inte helt oproblematiskt. I denna uppsats har jag genom en kritisk diskursanalys studerat hur det svenska musikundret framställs inom kulturjournalistiken. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka diskurser av det svenska musikundret som dominerar i medieframställningen, hur dikotomin kultur och ekonomi synliggörs i framställningen av dessa diskurser samt vilken roll journalisten har i reproducerandet. Uppsatsen har Bourdieus teorier om kapital och fält som grund, vilka är essentiella för förstå de regler som förekommer inom populärmusikens produktionsfält. Vidare har jag utgått från kritisk teori, forskning kring kulturjournalistik samt relationen mellan ekonomi och kultur. I min analys har jag kommit fram till fyra dominerande diskurser – den postmoderna, den marknadsliberala, den kollektivistiska och den anti- nationalistiska diskursen. Utifrån dessa diskurser har jag kommit fram till några olika sätt som dikotomin kultur och ekonomi synliggörs på. Det har skett en de-differentiering och placeringen på produktionsfältet kan idag tillåtas vara närmare den kommersiella polen. Musikundret är en del av ”varumärket Sverige”, där Sverige som musikland lyfts fram, och fungerar som en populärmusikalisk kanon eftersom uttrycket pekar på någon slag enhet. Journalisterna är representanter i ett åsiktsmaskineri som handlar om det svenska musik- undret, vilka till stor del består av vita män. De bidrar till formandet och reproducerandet av synen på det svenska musikundret som baseras på subjektiva åsikter. Synen på populärmusik verkar från journalisthåll ha förändrats mot en större öppenhet även för mer kommersiella akter inom musikundret. Det visar på att journalisternas texter präglas av den samhälleliga kontexten, samtidigt som deras texter är med och formar samhällskontexten. 

TransReality : en kvalitativ studie om representationer av unga transpersoner i Ryssland och USA

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner. 

"That's what social media is all about - engagement" : Hur märkesinnehavare använder visuell storytelling på Instagram för att skapa märkesgemenskaper

Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.

Marabou Black, med avsikt att lura sin publik : En kvalitativ analys av debatten efter vilseledande PR-utövande

Den 18 mars 2013 meddelar den folkkära artisten Tommy Nilsson att han byter namn till Black och  väljer en mörkare och hårdare image. Reaktionerna låter inte vänta på sig och under dagen går nyheten varm i svensk media. Senare ska det visa sig att det hela bara handlar om en PR-kampanj med syfte att marknadsföra chokladjätten Marabous nya chokladkaka med smak av saltlakrits. Tidigare forskning har visat på hur den här typen av PR-utövande, som ämnar vilseleda sin publik, riskerar att skada förtroendet för såväl företag, som journalister och PR-utövare. Genom en kritisk diskursanalys undersöker den här studien debatten som uppkommer som en reaktion på den här typen av PR-utövande, med hjälp av den specifika kampanjen Black. Genom tio argumenterande/debatterande texter på såväl nyhetsplattformar som bloggar undersöks argument, uppfattningar och förslag på konsekvenser. För att bättre förstå den profession som debatten berör tas centrala teorier om den relativt outforskade PR-branschen upp. En central del i studien inom såväl tidigare forskning som teori är hur det nya medieklimatet-/samhället har en betydande roll när den här typen av marknadsföring får allt större plats i nyhetsflödet. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna i debatten ställer sig kritiska till det här sättet att marknadsföra produkter/tjänster på. Det argumenteras genomgående för hur den här metoden kan anses bra i den mån den bidrar till mycket uppmärksamhet och stor spridning på kort sikt. Men att problematiken ligger i att PR bör handla om att hjälpa företag och organisationer att förbättra deras anseende/varumärke. Genom att vilseleda journalister och mediepubliken riskerar man istället att skada förtroendet på lång sikt. I undersökningen har det framkommit att åsikter och uppfattningar inte skiljer sig beroende på vilken bakgrund/anknytning som skribenten har. Såväl journalister som yrkesverksamma inom reklam-/marknadsföringsbranschen erkänner ett ogillande gentemot metoden. Det visar sig även att det finns avvikande åsikter som skiljer från den negativa uppfattningen, dessa röster beskriver kampanjmetoden som harmlös, nytänkande och rolig. 

En lagom lätt text, det är så lagom lätt! : En kvalitativ undersökning av tio elevers textrörlighet inför texter från 8 SIDOR

Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska,  som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i  målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och  begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om  tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet,  som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i  textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit  texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i  viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas  textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en  välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och  förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av  texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera  över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är  svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.