Att stötta utsatta och ensamma skolkamrater : En tolkande fenomenologisk studie av elevers upplevelser av att vara informellt socialt stöd för andra elever

Syftet med denna studie är att förstå hur ungdomar, som tillfrågats informellt av lärare att utöva socialt stöd till en utsatt skolkamrat, upplever situationen och vilken innebörd socialt stöd har för dem. Genom tolkande fenomenologisk metod har kvalitativa intervjuer med sex ungdomar i åldern 15-18 år genomförts och analyserats. Resultatet visade tre huvudteman i upplevelsen. Dubbla känslor beskriver en kluvenhet inför rollen med såväl positiva som negativa upplevelser. De upplevde förståelse av stödet som en arbetssituation genom att tala om rollen som ett uppdrag, beskriva den utsatte som annorlunda än de själva och markera stödets avgränsning till skoltiden. I informanternas berättelser om stödets utformning framkom deras syn på innebörden av socialt stöd, som att få med den utsatte i gemenskapen. De uttryckte även en önskan att fler elever ska involveras i stödarbetet. Slutsatsen är att rollen kan innebära en utsatt position och att barn och ungdomar, som utövar informellt socialt stöd till en skolkamrat på uppdrag av lärare, behöver uppmärksammas och vikten av stöttning till dem belysas samt beforskas ytterligare. Studien bidrar med ny kunskap om upplevelser av att utöva informellt stöd i skolan.

Climate and causation in the Swedish Iron Age : Learning from the present to understand the past

The paper reassesses the role of climate as a factor shaping changes in settlement and landscape in the Swedish Iron Age (500 BC to AD 1050). Two reasons motivate this re-evaluation. First, high-resolution data based on climate proxies from the natural sciences are now increasingly available. Second, the climate-related social sciences have yielded conceptual and theoretical developments regarding vulnerability and adaptability in the present and recent past, creating new ways to analyse the effects of climatic versus societal factors on societies in the more distant past. Recent research in this field is evaluated and the explicitly climate deterministic standpoint of many recent natural science texts is criticized. Learning from recent approaches to climate change in the social sciences is crucial for understanding society–climate relationships in the past. The paper concludes that we are not yet in a position to fully evaluate the role of the new evidence of abrupt climate change in 850 BC, at the beginning of the Iron Age. Regarding the crisis in the mid first millennium AD, however, new climate data indicate that a dust veil in AD 536–537 might have aggravated the economic and societal crisis known from previous research.