Towards Automation in Digital Investigations : Seeking Efficiency in Digital Forensics in Mobile and Cloud Environments

Cybercrime and related malicious activity in our increasingly digital world has become more prevalent and sophisticated, evading traditional security mechanisms. Digital forensics has been proposed to help investigate, understand and eventually mitigate such attacks. The practice of digital forensics, however, is still fraught with various challenges. Some of the most prominent of these challenges include the increasing amounts of data and the diversity of digital evidence sources appearing in digital investigations. Mobile devices and cloud infrastructures are an interesting specimen, as they inherently exhibit these challenging circumstances and are becoming more prevalent in digital investigations today. Additionally they embody further characteristics such as large volumes of data from multiple sources, dynamic sharing of resources, limited individual device capabilities and the presence of sensitive data. These combined set of circumstances make digital investigations in mobile and cloud environments particularly challenging. This is not aided by the fact that digital forensics today still involves manual, time consuming tasks within the processes of identifying evidence, performing evidence acquisition and correlating multiple diverse sources of evidence in the analysis phase. Furthermore, industry standard tools developed are largely evidence-oriented, have limited support for evidence integration and only automate certain precursory tasks, such as indexing and text searching. In this study, efficiency, in the form of reducing the time and human labour effort expended, is sought after in digital investigations in highly networked environments through the automation of certain activities in the digital forensic process. To this end requirements are outlined and an architecture designed for an automated system that performs digital forensics in highly networked mobile and cloud environments. Part of the remote evidence acquisition activity of this architecture is built and tested on several mobile devices in terms of speed and reliability. A method for integrating multiple diverse evidence sources in an automated manner, supporting correlation and automated reasoning is developed and tested. Finally the proposed architecture is reviewed and enhancements proposed in order to further automate the architecture by introducing decentralization particularly within the storage and processing functionality. This decentralization also improves machine to machine communication supporting several digital investigation processes enabled by the architecture through harnessing the properties of various peer-to-peer overlays. Remote evidence acquisition helps to improve the efficiency (time and effort involved) in digital investigations by removing the need for proximity to the evidence. Experiments show that a single TCP connection client-server paradigm does not offer the required scalability and reliability for remote evidence acquisition and that a multi-TCP connection paradigm is required. The automated integration, correlation and reasoning on multiple diverse evidence sources demonstrated in the experiments improves speed and reduces the human effort needed in the analysis phase by removing the need for time-consuming manual correlation. Finally, informed by published scientific literature, the proposed enhancements for further decentralizing the Live Evidence Information Aggregator (LEIA) architecture offer a platform for increased machine-to-machine communication thereby enabling automation and reducing the need for manual human intervention.

Personligt varumärke med Spotify : En kvantitativ studie om identitetsbyggande genom digital musikanvändning.

I denna studie har det framkommit ett genomgående mönster som visar att de personer som framhäver sin musiklyssning på Spotify gör det för att de vill att någon skall se att de har lyssnat på en specifik musik. Dessutom anser dessa personer att musik är jätteviktigt och döljer aktivt sina musiklistor och gör dem privata på Spotify. Däremot finns det personer som inte aktivt gör sina spellistor osynliga och dessa är sådana som inte anser att bilden av en person ändras om de ser att denne lyssnar på oväntad musik. Det framkom även att personer som aktivt döljer vad de lyssnar på gör det då de anser att musiken de ibland lyssnar på är pinsam. Dessa personer anser att musik säger mycket om en person, varför de aktivt döljer sina lyssningar på Spotify. De personer som även döljer sina spellistor gör det på grund av att de följs av andra Spotify-användare. Någonting som var relativt överraskande i denna studie var att Justin Bieber fortfarande ses som någonting pinsamt att lyssna på, vilket även bevittnas i inledningen till denna studie. Vi hade ändå trott att han hade blivit mer socialt accepterad. Dessutom kom vi fram till att de som nyttjar musikanvändningen i syfte att skapa ett personligt varumärke gör det då de anser att musik säger mycket om en person, vilka även ändrar bilden av en person när man får se vad den personen egentligen lyssnar på. Dessutom anser även de som har ändrat sin bild av en annan person på grund av musikval att det finns musik som är pinsam, vilket även är de personer som värderar musik allra högst. De skapar sig ett personligt varumärke genom att dölja och framhäva vad de lyssnar på på Spotify. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att det finns en viss skillnad mellan olika typer av människor; de som värdesätter musik högre bryr sig mer om sitt personliga varumärke och sin digitala identitet utåt när det gäller musik, varför de manipulerar sin Spotify-användning mer än den grupp personer som inte värdesätter musik lika mycket. Med dessa resultat kan vi konstatera att de musikintresserade svenska Spotify-användarna (15-35) döljer och framhäver vad de lyssnar på och på så vis använder musikstreamingtjänsten för att lyfta fram sin image och därmed det personliga varumärket. 

Att bygga kundrelationer i en digital värld : En kvalitativ studie om hur företag kommunicerar på sociala medier

Framväxten av sociala medier har kommit och få en viktig funktion i dagens medielandskap.  Att sociala medier har gjort det möjligt för företag att vara tillgängliga där konsumenterna redan är har gjort sociala medier till en naturlig kanal för marknadskommunikation. För att driva en lyckad marknadskommunikation har företagen blivit alltmer personliga i sin kommunikation i syfte att bygga starka relationer med sina kunder. Vi har i denna uppsats valt att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa relationer med sin publik och stärka varumärket.   Studien har avgränsats till att undersöka hur researrangören Ving använder de två största mediekanalerna Facebook och Instagram. Studien har baserats på en textanalys där innehåll på Vings sociala medier har studerats. Vidare har studien kompletterats med en expertintervju i syfte att redogöra för vad Ving säger att de gör på sociala medier i relation till vad som faktiskt publiceras. Med hjälp av teorier inom sociala medier, relationsmarknadsföring, asymmetrisk och symmetrisk kommunikation samt innehållsmarknadsföring är vårt intresse i denna studie att undersöka vilka strategier Ving använder för att lyckas med sin kommunikation på sociala medier. Resultatet av studien visade att innehållet präglades till största del av inspirerande och informativa inlägg. Med en personlig ton och en kombination av symmetrisk och asymmetrisk kommunikation uppvisar Ving att företaget lyckats skapa en dialog med sin publik.

Tech Fashion : Fashion Institutionalization in Digital Technology

This thesis explores aesthetization in general and fashion in particular in digital technology design and how we can design digital technology to account for the extended influences of fashion. The thesis applies a combination of methods to explore the new design space at the intersection of fashion and technology. First, it contributes to theoretical understandings of aesthetization and fashion institutionalization that influence digital technology design. We show that there is an unstable aesthetization in mobile design and the increased aesthetization is closely related to the fashion industry. Fashion emerged through shared institutional activities, which are usually in the form of action nets in the design of digital devices. “Tech Fashion” is proposed to interpret such dynamic action nets of institutional arrangements that make digital technology fashionable and desirable. Second, through associative design research, we have designed and developed two prototypes that account for institutionalized fashion values, such as the concept “outfit-centric accessory.” We call for a more extensive collaboration between fashion design and interaction design.

Digital Figurations : The Human Figure as Cinematic Concept

Mainstream cinema is to an ever-increasing degree deploying digital imaging technologies to work with the human form; expanding on it, morphing its features, or providing new ways of presenting it. This has prompted theories of simulation and virtualisation to explore the cultural and aesthetic implications, anxieties, and possibilities of a loss of the ‘real’ – in turn often defined in terms of the photographic trace. This thesis wants to provide another perspective. Following instead some recent imperatives in art-theory, this study looks to introduce and expand on the notion of the human figure, as pertaining to processes of figuration rather than (only) representation. The notion of the figure and figuration have an extended history in the fields of hermeneutics, aesthetics, and philosophy, through which they have come to stand for particular theories and methodologies with regards to images and their communication of meaning. This objective of this study is to appropriate these for film-theory, culminating in two case-studies to demonstrate how formal parameters present and organise ideas of the body and the human. The aim is to develop a material approach to contemporary digital practices, where bodies have not ceased to matter but are framed in new ways by new technologies.