Literacy Practices in and out of School in Karagwe : the Case of Primary School Literacy in Rural Tanzania

This study has investigated the question of relation between literacy practices in and out of school in rural Tanzania. By using the perspective of linguistic anthropology, literacy practices in five villages in Karagwe district in the northwest of Tanzania have been analysed. The outcome may be used as a basis for educational planning and literacy programs. The analysis has revealed an intimate relation between language, literacy and power. In Karagwe, traditional élites have drawn on literacy to construct and reconstruct their authority, while new élites, such as individual women and some young people have been able to use literacy as one tool to get access to power. The study has also revealed a high level of bilingualism and a high emphasis on education in the area, which prove a potential for future education in the area. At the same time discontinuity in language use, mainly caused by stigmatisation of what is perceived as local and traditional, such as the mother-tongue of the majority of the children, and the high status accrued to all that is perceived as Western, has turned out to constitute a great obstacle for pupils’ learning. The use of ethnographic perspectives has enabled comparisons between interactional patterns in schools and outside school. This has revealed communicative patterns in school that hinder pupils’ learning, while the same patterns in other discourses reinforce learning. By using ethnography, relations between explicit and implicit language ideologies and their impact in educational contexts may be revealed. This knowledge may then be used to make educational plans and literacy programmes more relevant and efficient, not only in poor post-colonial settings such as Tanzania, but also elsewhere, such as in Western settings.

"That's what social media is all about - engagement" : Hur märkesinnehavare använder visuell storytelling på Instagram för att skapa märkesgemenskaper

Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.