Konsten Att Kommunicera Med Kunden : En kvalitativ studie om kundomdömen online

Den här undersökningen syftar till att ge en ökad förståelse för kundomdömen online. Författarna har undersökt hur kommunikationen på omdömesplattformen Reco.se fungerar mellan företag och dess kunder. Många företag vet inte hur de ska hantera de kommentarer som skrivs om dem på omdömesplattformar idag. Därför har författarna från över 11 500 kommentarer och över 11 500 svar från totalt 964 företag, valt ut 5 företag, där de genomfört en kvalitativ textanalys med fokus på intertextualitet. Studien resulterade i en egen masskommunikationsmodell för elektronisk Word-Of-Mouth, en redogörelse för hur kommunikationen mellan företag och dess kunder fungerar på omdömesplattformen Reco.se samt att företag i allra högsta grad bör ha i beaktning hur de hanterar klagomål. Slutligen visar författarna hur man kan forma det digitala avtrycket som finns på internet samt konsten att kommunicera med kunden.  

Att lansera en artist : En studie av kommunikationskanalerna i den digitala musikvärlden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur kommunikationskanaler används av konsumenter i samband med musik, för att lyssna samt att hitta ny musik och artister. Detta för att i förlängningen kunna utreda och förstå vilka av dessa kommunikationskanaler som passar bäst för att lansera artister och göra deras musik tillgänglig på marknaden.   Vi har tagit hjälp av tidigare forskning och teorier om musikindustrins utveckling kopplat till digitaliseringen och uppkomsten av de nya kommunikationskanalerna för att få en bredare bild samt kunna koppla dessa till den kvantitativa enkätundersökning vi genomfört. Teorier kring gräsrotsdriven kommunikation, Word of Mouth och digitalisering har exempelvis varit centrala. Varumärke samt strategisk kommunikation finns även med som begrepp.   Själva metodramen är som sagt av kvantitativ form, där en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Denna har sedan brutits ner och analyserats för att få insikt om respondenternas åsikter och beteende när de konsumerar musik, utifrån vilka kanaler de använder för att lyssna på musik, hitta ny musik samt eventuellt dela och sprida den till vänner och bekanta. Det har även ställts frågor kring vikten av varumärke samt eventuella icke-musikaliska attribut i dagens musikvärld, ifall de spelar in för konsumenten när ny musik uppsöks.   Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband kring hur respondenterna dels lyssnar, dels hittar ny musik. Det är genom de nya digitala kommunikationskanalerna detta sker i störst utsträckning. Det visade sig även att det tycks finnas ett dalande förtroende gentemot klassisk uttalad marknadsföring och dess kommunikationskanaler. En majoritet av respondenterna i undersökningen föredrog gräsrotsdrivna kanaler samt mer personliga tips på musik snarare än ren kommersiell marknadsföring. Det var även vanligt att attribut utöver det musikaliska sågs som något positivt, ett mervärde till musiken. När det gäller varumärke kopplat till artister ansåg en majoritet att artister idag faktiskt är att betrakta som ett varumärke.

‘Neutral, native-like or authentic’ : Investigating attitudes and beliefs of expanding circle speakers of English

The status of English as the language of international communication is by now well-established. However, in the past 16 years, research has tried to emphasize the fact that the English spoken in international contact situations and between people with other first languages than English has different needs than the English spoken locally amongst native speakers, resulting in the emergence of English as a lingua franca (ELF) as a scholarly field. However, the impact of findings in ELF has so far only led to a moderate shift in English language teaching. Especially in expanding circle countries, where ELF should have the biggest impact, change is only gradually becoming palpable. Accent and pronunciation, as one of the biggest factors on both identity and mutual intelligibility (Jenkins 2000; 2007) are at the root of discussion. The scope of this study is therefore to examine accent choices and the extent to which native speaker ideology informs the preferences of ten speakers of ELF and 27 German natives with experience in international communication. Both ethnographical and sociolinguistic methods, as well as auditory analysis have been applied and conducted. The auditory analysis of six variables in the recorded speech production of the ten speakers suggests that there is no significant preference of one norm-giving variety over the other. Rather, speakers tend to mix-and-match General American- and Standard Southern British English-like features in their pronunciation. When reporting their accent ideals, the idea of a ‘neutral’ English accent is mentioned by four participants. Neutral accents seem to have been understood as ‘unmarked accents’. Expressed beliefs on their own English pronunciation show a comparatively high level of reflection on and confidence in their own production. Results from a rating task and a survey given to 27 German participants reveal attitudes that are more negatively stacked. While Germans reported openness towards NNS (non-native speaker) accents and showed awareness of the priority of intelligibility over accent choice in both their own and others’ pronunciation, they still largely reported NS accent preference. The ratings of the production from ten ELF speakers confirmed this and showed that ‘neutral’ is equated with native-like. In the light of these findings, issues are discussed that ultimately relate to the influence of NS Englishes, identity and the development of English as an international language.