International Experiences – is there an effect on intercultural sensitivity? : An explorative study conducted at Stockholm University

The presented research is an explorative study, aimed to identify differences in intercultural sensitivity of Swedish students with international experience, Swedish students with no international experiences and international students studying at Stockholm University. The research is placed within the field of higher education. International experiences are seen to be a key to intercultural competences and it is universities who need to prepare students for the demands of the globalized job market. The research is of qualitative nature and relevant data was collected by the means of semi- structured interviews. The data was coded according to qualitative thematic analysis and then analyzed and discussed in accordance to the researcher questions and existing literature in this field. The study revealed that there is no general difference in intercultural sensitivity between the three groups analyzed. However, international students show higher sensitivity in terms of respect of cultural differences and open-mindedness, while students with no international experiences show less sensitivity in terms of interaction involvement and suspending judgment. The identified themes offer valuable information on individual perceptions of cultural differences. This information can be used to improve measures and actions to increase intercultural sensitivity at Stockholm University.

Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.