Pulse Pressure magnifies the effect of COMT Val158Met on 15 Year Episodic Memory Trajectories

We investigated whether a physiological marker of cardiovascular health, pulse pressure (PP), and age magnified the effect of the functional COMT Val158Met (rs4680) polymorphism on 15-years cognitive trajectories [episodic memory (EM), visuospatial ability, and semantic memory] using data from 1585 non-demented adults from the Betula study. A multiple-group latent growth curve model was specified to gauge individual differences in change, and average trends therein. The allelic variants showed negligible differences across the cognitive markers in average trends. The older portion of the sample selectively age-magnified the effects of Val158Met on EM changes, resulting in greater decline in Val compared to homozygote Met carriers. This effect was attenuated by statistical control for PP. Further, PP moderated the effects of COMT on 15-years EM trajectories, resulting in greater decline in Val carriers, even after accounting for the confounding effects of sex, education, cardiovascular diseases (diabetes, stroke, and hypertension), and chronological age, controlled for practice gains. The effect was still present after excluding individuals with a history of cardiovascular diseases. The effects of cognitive change were not moderated by any other covariates. This report underscores the importance of addressing synergistic effects in normal cognitive aging, as the addition thereof may place healthy individuals at greater risk for memory decline.

Från inspärrning till inspärrning : En textanalys av två exempel på post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur

Studiet av post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur är ett forskningsområde som har vuxit fram först de senaste åren. Forskningen har hittills fokuserats på hur litauiska emigranter bevarar eller inte bevarar sin litauiska identitet utanför hemlandet. Denna uppsats har en annan inriktning. Med utgångspunkt från de kronotopmodeller som tagits fram av litteratur-vetaren Juris Rozītis analyseras två böcker av litauiska författare som skriver om liv i Storbritannien respektive Irland med syfte att undersöka hur det upplevda emigrantlivet framställs. Forskningsfrågorna är: Hur avbildas emigrantlivet i post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur? Hur skiljer sig den avbildning från den som framkommer i lettisk efterkrigslitteratur? Den nya ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar sig vara mycket lik en av Rozītis modeller, dock inte den som avbildar livet i det nya landet utan den modell som avbildar livet i flyktinglägren. ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar hur emigranterna lever i värld där det inte finns utrymme för det egna jaget eller intima förhållanden. De lever i en grå zon. I det nya landet men inte riktigt en del av det nya landet. Den närmaste omgivningen utgörs av andra som är marginaliserade i samhället: andra migranter, kriminella osv. Emigranterna är inspärrade i denna gråa zon. De stängs in av ett osynligt men ändå påtagligt stängsel mellan dem och det inhemska samhället. En väsentlig skillnad mot Rozitis flyktinglägersmodellen är dock att banden till hemlandet inte har skurits av utan utgör en levande del av emigrantens liv.