Narrativ studie av sociala berättelser : Återberättning av perspektiv och mentala kausala samband för elev elever med autismspektrumtillstånd och lindrig utvecklingsstörning

Sammanfattning/Abstract Syftet med vår studie var att undersöka hur sociala berättelser kan öka färdigheter och förmågor av perspektivering och mentala kausala samband i återberättande av olika berättelser för elever med autismspektrumtillstånd (AST) och lindrig utvecklingsstörning. Metoden vi använde oss av var dels utifrån aktionsforskning att utgå från vår egen praktik och en single-case research-reversal design med två baslinjer och två interventionsfaser på fyra elever i åk 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstörning på grundskolan och grundsärskolan.   Resultaten visade att interventionen med sociala berättelser utifrån bildstödsprogrammet Trippelverkstaden hade störst effekt på två elever i perspektivering. Interventionen med sociala berättelser utifrån symbol- och bildstödsprogrammet Inprint hade störst effekt av perspektivering på två av eleverna. Resultaten för mentala kausala samband gav störst effekt på två av eleverna i återberättande av sociala berättelser i interventionerna.   Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrån sociala berättelser med basmeningar, enkelt språk, korta berättelser, bildstöd, användandet av fåtal karaktärer i berättelserna och relaterat till situationer/händelser eleven känner igen har gett effekt på elevernas återberättningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berättelser ger stöd för att användas som hjälpmedel för elever med AST och lindrig utvecklingsstörning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att återberättningarna blir mer sammanhållna och ökad återberättning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hävdar utifrån undersökningens resultat och utfall att sociala berättelser kan utgöra ett återkommande inslag i undervisningen för att träna kognitiva-, språkliga- och kommunikativa färdigheter och förmågor av att göra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i återberättningar av berättelser.    Nyckelord: sociala berättelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstörning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.

E-Government Collaboration in the Swedish Public Sector : Multiple Studies on Collaboration Facilitators and Collaboration Modes

Collaboration in the public sector is imperative to achieve e-government objectives such as improved efficiency and effectiveness of public administration and improved quality of public services. Collaboration across organizational and institutional boundaries requires public organizations to share e-government systems and services through for instance, interoperable information technology and processes. Demands on public organizations to become more open also require that public organizations adopt new collaborative approaches for inviting and engaging citizens in governmental activities. E-government related collaboration in the public sector is challenging, however, and collaboration initiatives often fail. Public organizations need to learn how to collaborate since forms of e-government collaboration and expected outcomes are mostly unknown. How public organizations can collaborate and the expected outcomes are thus investigated in this thesis by studying multiple collaboration cases on the acquisition and implementation of a particular e-government investment (digital archive). This thesis also investigates how e-government collaboration can be facilitated through artifacts. It is done through a case study, where objects that cross boundaries between collaborating communities in the public sector are studied, and by designing a configurable process model integrating several processes for social services. By using design science, this thesis also investigates how an m-government solution that facilitates collaboration between citizens and public organizations can be designed. The thesis contributes to literature through describing five different modes of interorganizational collaboration in the public sector and the expected benefits from each mode. It also contributes with an instantiation of a configurable process model supporting three open social e-services and with evidence of how it can facilitate collaboration. This thesis further describes how boundary objects facilitate collaboration between different communities in an open government design initiative. It contributes with a designed mobile government solution, thereby providing proof of concept and initial design implications for enabling collaboration with citizens through citizen sourcing (outsourcing a governmental activity to citizens through an open call). This thesis also identifies research streams within e-government collaboration research through a literature review and the thesis contributions are related to the identified research streams. This thesis gives directions for future research by suggesting that future research should focus further on understanding e-government collaboration and how information and communication technology can facilitate collaboration in the public sector. It is suggested that further research should investigate m-government solutions to form design theories. Future research should also examine how value can be co-created in e-government collaboration.