La aplicación del componente pragmático funcional en un manual sueco de español publicado tras el currículo Lgy 2011

El objetivo de esta monografía es el de analizar el modo en el que un manual didáctico para la enseñanza del español en el contexto educativo sueco de bachillerato aplica y desarrolla la competencia pragmática funcional en sus propuestas didácticas. Para la realización de dicho análisis usaremos como instrumento de medida, por una parte, las actividades de simulación, escenario y role-play que propone Sánchez Sarmiento (2005), y que se dirigen a la activación de la competencia pragmática de los estudiantes de lenguas extranjeras y, por otra, los criterios de transacciones e interacciones de colaboración para el desarrollo de la competencia pragmática funcional que se recogen en el §.5 del Marco Común Europeo de Referencia para las lenguas: aprendizaje, enseñanza, evaluación (MCER, 2002). La hipótesis de la que parte este estudio postula que el manual que analizamos (Caminando 5, Natur & Kultur, 2013), a pesar de estar compuesto de propuestas didácticas en las que se presentan el componente pragmático funcional, no enuncia de forma explícita el trabajo con ella, no conduce ni a su activación ni a su desarrollo, su frecuencia de aparición en el manual es irregular, y las actividades que forman parte de sus propuestas didácticas no proponen reflexiones metapragmáticas sobre los propios contenidos pragmáticos de la lengua. La investigación que hemos desarrollado confirma que, aunque en algunas propuestas didácticas del manual  se proponen actividades que activan y desarrollan algunos de los criterios de transacción e interacción colaborativa del MCER (2002), su tratamiento resulta poco exhaustivo y su explicitación es escasa. Sin embargo, se puede constatar que el manual representa un acercamiento a los principios metodológicos de los enfoques comunicativos y que su explotación didáctica, aunque no de forma explícita, conduce, en parte, al trabajo con algunos de los criterios pragmáticos funcionales que se proponen en el MCER (2002).

Nätneutralitet : En intervjustudie om svensk opinionsbildning

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer.