Special Education Teachers’ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools

The aim of the study is to investigate how special education teachers talk about their teaching in relation to bilingual students with dyslexia within Swedish compulsory schools. Data consist of transcripts from in-depth interviews with 15 special education teachers. According to the teacher narratives, the special education services appeared to be biased against bilingual students, as the support provided to bilingual students with dyslexia was revealed to be more or less the same as that provided to monolingual Swedish-speaking students with dyslexia. This bias is discussed in relation to the notion of difference blindness as well as in relation to practical constraints. Nevertheless, the teachers strongly advocated collaborative work with mother tongue teachers in order to facilitate dyslexia identification in bilingual students and to gain a more comprehensive picture of their language and literacy competencies, which is a desire that contrasts and contests a pedagogical monolingual master model within special education services.

Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.