1 resultado para Perussuomalaiset r. p

em Academic Archive On-line (Stockholm University


Relevância:

90.00% 90.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar pÃ¥ de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. VÃ¥rt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ f¥n ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avg¤nsa vad ‘vi’ inte är och pÃ¥ sÃ¥ sätt undvika att uttryckligen fastslÃ¥ vad ‘vi’ är. PÃ¥ detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt dÃ¥ den ¥dande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att pÃ¥ obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar f¥gan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstÃ¥ den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att sp¥ket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att sp¥ket innehÃ¥ller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den sp¥kliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt ¥dande maktförhÃ¥llanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter pÃ¥ tre nivÃ¥er: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utif¥n vÃ¥r analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn f¥n globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Ã… ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vÃ¥r' jämställdhet och 'vÃ¥ra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gÃ¥ ut över 'vÃ¥ra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Ã… andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen f¥n sÃ¥väl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den f¤msta markören fö 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män f¥n ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.Â