En tolk ska översätta, det är inte som att vara en lärare : Hur upplever skolledare, tolkar, lärare och elever tolkningen i specialskolan?

I denna undersökning intervjuades en skolledare, två tolkar, en lärare och två fokusgrupper med elever om sin syn på tolkning inom specialskolan. Data från de semistrukturerade intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys där liknande svar samlas i temagrupper. Tre teman valdes ut till resultat och dessa är: 1. Information om tolkning 2. Tolken som samordnare 3. Tolkens roll. Information om tolkning handlar om vilken information eleverna får och behöver ha för att tolkningen ska fungera. Tolken som samordnare utgår från Wadensjös (1998) syn på samordning som en reglering av det tolkade samtalet som tolken måste sköta. Tolkens roll undersöktes med främst Metzgers (1999) fundering kring huruvida tolken kan vara neutral. Resultatet pekar på att skolledare och lärare anser att eleverna får mycket information om tolkning, men det tycker inte eleverna själva. Tolkarna anser att mer information behövs för en förståelse för tolkprocessen. Tolkens roll, som neutral och samordnande, är tydlig för tolkar och elever, men inte när det är en lärare som tolkar. Tolkning inom specialskolan är något naturligt som sker ofta och som upplevs fungera till största delen väl när det är tolkar som utför uppdragen.

Placing Heteronormativity : A micro-geographical approach to the school as a space of heteronormative (re)production

Within children's geographies there has been an absence concerning sexuality and in particular how this can lead to the discimination and marginalisation of individuals. Similarly, within geographies of sexualities the demographic of non-heterosexual children and youth has been under researched, with studies concerning the space of the school being very limited. This thesis sought to address these absences by carrying out qualitative interviews with non-heterosexual individuals about their school experiences. The interviews showed the importance and variation of both physical and time-spaces in the (re)production of heteronormativities, and that the agency of the indiviudal was asserted through the use of negotiation strategies that sought to navigate or resist heteronormativities.