“A Man After God’s Own Heart”: Biblical, Hegemonic and Toxic Masculinities in As Meat Loves Salt

Maria McCann paints a dark picture of masculinity and its effects in her novel As Meat Loves Salt (2001). The violent Jacob Cullen struggles with his masculinity as he faces the intricacies of religion, sexuality and politics in the midst of the English Civil War where he falls in love with fellow soldier Christopher Ferris. By using R.W. Connell and James Messerschmidt’s framework for the hierarchy of masculinities, I explore masculinities on local, regional and global levels and emphasized femininity in a close reading of McCann’s novel. My aim is not only to analyse the masculinities of the novel but also to use the framework to redefine toxic masculinity in order to make it a useable concept when analysing masculinities in literature. I redefine toxic masculinity because it lacks a clear definition anchored in an established framework used to study masculinity that does not see masculinity as inherently toxic. I believe that anchoring it to Connell and Messerschmidt’s framework will make it a useable concept. Due to the novel’s relationship to the Bible, I will use masculinity studies done on David and Jesus from the Bible to compare and reveal similarities with the masculinities in the novel, how they appear on the local, regional and global levels in the novel and its effects. I draw parallels between the love story in As Meat Loves Salt to the love story of David and Jonathan in the Bible by using queer readings of David and Jonathan in order to explore how masculinity affects the relationships and how the novel uses these two love stories as a study of toxic masculinity and how it relates it to hegemonic masculinity.

Att stötta utsatta och ensamma skolkamrater : En tolkande fenomenologisk studie av elevers upplevelser av att vara informellt socialt stöd för andra elever

Syftet med denna studie är att förstå hur ungdomar, som tillfrågats informellt av lärare att utöva socialt stöd till en utsatt skolkamrat, upplever situationen och vilken innebörd socialt stöd har för dem. Genom tolkande fenomenologisk metod har kvalitativa intervjuer med sex ungdomar i åldern 15-18 år genomförts och analyserats. Resultatet visade tre huvudteman i upplevelsen. Dubbla känslor beskriver en kluvenhet inför rollen med såväl positiva som negativa upplevelser. De upplevde förståelse av stödet som en arbetssituation genom att tala om rollen som ett uppdrag, beskriva den utsatte som annorlunda än de själva och markera stödets avgränsning till skoltiden. I informanternas berättelser om stödets utformning framkom deras syn på innebörden av socialt stöd, som att få med den utsatte i gemenskapen. De uttryckte även en önskan att fler elever ska involveras i stödarbetet. Slutsatsen är att rollen kan innebära en utsatt position och att barn och ungdomar, som utövar informellt socialt stöd till en skolkamrat på uppdrag av lärare, behöver uppmärksammas och vikten av stöttning till dem belysas samt beforskas ytterligare. Studien bidrar med ny kunskap om upplevelser av att utöva informellt stöd i skolan.