Molecular gas in the galaxy M83 : Its distribution, kinematics, and relation to star formation

The barred spiral galaxy M83 (NGC5236) has been observed in the 12CO J=1–0 and J=2–1 millimetre lines with the Swedish-ESO Submillimetre Telescope (SEST). The sizes of the CO maps are 100×100, and they cover the entire optical disk. The CO emission is strongly peaked toward the nucleus. The molecular spiral arms are clearly resolved and can be traced for about 360º. The total molecular gas mass is comparable to the total Hi mass, but H2 dominates in the optical disk. Iso-velocity maps show the signature of an inclined, rotating disk, but also the effects of streaming motions along the spiral arms. The dynamical mass is determined and compared to the gas mass. The pattern speed is determined from the residual velocity pattern, and the locations of various resonances are discussed. The molecular gas velocity dispersion is determined, and a trend of decreasing dispersion with increasing galactocentric radius is found. A total gas (H2+Hi+He) mass surface density map is presented, and compared to the critical density for star formation of an isothermal gaseous disk. The star formation rate (SFR) in the disk is estimated using data from various star formation tracers. The different SFR estimates agree well when corrections for extinctions, based on the total gas mass map, are made. The radial SFR distribution shows features that can be associated with kinematic resonances. We also find an increased star formation efficiency in the spiral arms. Different Schmidt laws are fitted to the data. The star formation properties of the nuclear region, based on high angular resolution HST data, are also discussed.

Teachers’ perception of the concept of intercultural competence in teaching English

Intercultural competence (IC) as an essential part of conceptualization of the cultural dimension in FLT has been promoted by educationalists as the most preferred type of competence. One of the challenges of incorporating IC into FLT is to move from the recognition of IC as a model of teaching (Byram, Nichols and Stevens, 2001) to the development of practical applications. This can be due to the fact that teachers do not have sufficient knowledge of the theory behind the concept and consequently, have difficulties to implement the curriculum requirements with regards to IC into their teaching. The purpose of this study was to investigate how teachers of English in upper secondary schools in Sweden interpret the concept of IC and, accordingly, what is their view of culture in English language teaching. In order to answer the research question, I used an exploratory investigation by adopting a qualitative research method in form of semi-structured interviews. The results are similar to the previous studies (Lundgren, 2002; Larzén, 2005) and suggest that teachers lack theoretical background and central guidance with regards to IC and do not always integrate language and culture into an intercultural model of the English language pedagogy.

Narrativ studie av sociala berättelser : Återberättning av perspektiv och mentala kausala samband för elev elever med autismspektrumtillstånd och lindrig utvecklingsstörning

Sammanfattning/Abstract Syftet med vår studie var att undersöka hur sociala berättelser kan öka färdigheter och förmågor av perspektivering och mentala kausala samband i återberättande av olika berättelser för elever med autismspektrumtillstånd (AST) och lindrig utvecklingsstörning. Metoden vi använde oss av var dels utifrån aktionsforskning att utgå från vår egen praktik och en single-case research-reversal design med två baslinjer och två interventionsfaser på fyra elever i åk 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstörning på grundskolan och grundsärskolan.   Resultaten visade att interventionen med sociala berättelser utifrån bildstödsprogrammet Trippelverkstaden hade störst effekt på två elever i perspektivering. Interventionen med sociala berättelser utifrån symbol- och bildstödsprogrammet Inprint hade störst effekt av perspektivering på två av eleverna. Resultaten för mentala kausala samband gav störst effekt på två av eleverna i återberättande av sociala berättelser i interventionerna.   Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrån sociala berättelser med basmeningar, enkelt språk, korta berättelser, bildstöd, användandet av fåtal karaktärer i berättelserna och relaterat till situationer/händelser eleven känner igen har gett effekt på elevernas återberättningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berättelser ger stöd för att användas som hjälpmedel för elever med AST och lindrig utvecklingsstörning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att återberättningarna blir mer sammanhållna och ökad återberättning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hävdar utifrån undersökningens resultat och utfall att sociala berättelser kan utgöra ett återkommande inslag i undervisningen för att träna kognitiva-, språkliga- och kommunikativa färdigheter och förmågor av att göra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i återberättningar av berättelser.    Nyckelord: sociala berättelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstörning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.