Epistemic modality in Ghanaian Pidgin English

This study investigates the expression of epistemic modality in a corpus of Ghanaian Pidgin English (GhaPE). The epistemic expressions are manually identified and thereafter distinguished from each other in terms of grammatical status and their indication of different epistemic and evidential notions. 7 different elements are found, ranging from 1 pre-verbal marker, 1 adverb, 2 particles and 3 complement-taking predicates. The results indicate, in line with existing research, that to differentiate between usage properties of individual modal expressions it may be necessary to subdivide them in terms of not only epistemic but also evidential meanings. Moreover, a functional parallel between the GhaPE particle abi, the Swedish modal particle väl and the Spanish adverbs a lo mejor and igual is demonstrated, with respect to their simultaneous function of expressing epistemic probability and asking the hearer for confirmation. Finally, the results suggest, contrary to previous accounts, that the pre-verbal marker fit may indicate epistemic possibility without the addition of a preceding irrealis marker go. It is proposed that future researchers should make use of bigger corpora in order to arrive at a more ample conception of both individual modal categories and their interrelations.

Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.