2 resultados para Gurupi -PA
em Academic Archive On-line (Stockholm University
Resumo:
Barn och ungdomar spenderar mycket tid på internet vilket medför risker att utsättas för grooming. Detta kan påverka deras psykiska hälsa, skolprestationer och framtida arbetsliv. Lärare utgör en viktig yrkesgrupp som kan upptäcka och förebygga elevers utsatthet på internet. Studiens syfte var att belysa lärares oro, uppfattningar och attityder avseende elevers utsatthet för grooming samt att undersöka lärares åsikter om sin och skolans roll i frågor beträffande detta. En enkätundersökning genomfördes med 207 högstadie- och gymnasielärare som respondenter. Lärarna var oroliga för att elever ska utsättas för grooming och hade låg tilltro till sin egen förmåga att identifiera och hantera utsatta elever. De ansåg i hög utsträckning att skolan har ett ansvar i frågan och efterfrågade mer kunskap. Kvinnliga lärare, högstadielärare samt de med egen erfarenhet av grooming uttryckte större oro jämfört med övriga. Utbildning av lärare om vilka följder grooming kan få gällande elevers skolprestation kan bidra till att de kan uppmärksamma unga som blivit utsatta.
Resumo:
This article-based thesis focuses on the formation of vocational knowing within adult and upper secondary floristry education in Sweden. Three articles explore classroom interaction and assessment actions; a fourth considers changes in vocational subject matter during the period 1990–2015. While the first three articles draw on empirical data in the form of video and audio recordings in combination with participant observation, the fourth is based primarily on material-based interview data. All four articles share a sociocultural perspective on educational practice (Wertsch, 1998; Säljö, 2011, 2013) and a relational view of knowing (e.g., Carlgren, 2015; Molander, 1996), in combination with the use of conversation analysis (Goodwin & Heritage, 1990; Sahlström & Melander, 2010) as a tool to illuminate the formation of vocational knowing. The interaction between teacher, student, and floral arrangement is foregrounded to facilitate analysis of the formation of vocational knowing. The results contribute to our understanding of the schooling of the gaze (Goodwin, 1994; Grasseni, 2009, 2011) as appropriated by participants in the interaction. Floristry vocational knowing is shown to evolve in the temporal dimension, encompassing (a) financial and aesthetic values, (b) verbal and non–verbal communication, (c) botanical material and tools, and (d) making. The respective roles and interrelations of these four components of vocational knowing in floristry are discussed. The contribution of the thesis is twofold. First, these articles contribute to the understanding of vocational education through close appraisal of the formation of vocational knowing. Second, in exploring the previously under-researched field of Swedish floristry vocational education, the thesis bridges a gap in existing knowledge of the evolution of Swedish vocational education. As floristry education is little researched internationally, the thesis also contributes to the wider body of international research.