Spatial and temporal characteristics of summer precipitation over Central Europe in a suite of high-resolution climate models

High-impact, localized intense rainfall episodes represent a major socio-economic problem for societies worldwide, and at the same time these events are notoriously difficult to simulate properly in climate models. Here, the authors investigate how horizontal resolution and model formulation influence this issue by applying the HARMONIE regional climate model (HCLIM) with three different setups; two using convection parameterization at 15 and 6.25 km horizontal resolution (the latter within the “grey-zone” scale), with lateral boundary conditions provided by ERA-Interim reanalysis and integrated over a pan-European domain, and one with explicit convection at 2 km resolution (HCLIM2) over the Alpine region driven by the 15 km model. Seven summer seasons were sampled and validated against two high-resolution observational data sets. All HCLIM versions underestimate the number of dry days and hours by 20-40%, and overestimate precipitation over the Alpine ridge. Also, only modest added value were found of “grey-zone” resolution. However, the single most important outcome is the substantial added value in HCLIM2 compared to the coarser model versions at sub-daily time scales. It better captures the local-to-regional spatial patterns of precipitation reflecting a more realistic representation of the local and meso-scale dynamics. Further, the duration and spatial frequency of precipitation events, as well as extremes, are closer to observations. These characteristics are key ingredients in heavy rainfall events and associated flash floods, and the outstanding results using HCLIM in convection-permitting setting are convincing and encourage further use of the model to study changes in such events in changing climates.

Från inspärrning till inspärrning : En textanalys av två exempel på post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur

Studiet av post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur är ett forskningsområde som har vuxit fram först de senaste åren. Forskningen har hittills fokuserats på hur litauiska emigranter bevarar eller inte bevarar sin litauiska identitet utanför hemlandet. Denna uppsats har en annan inriktning. Med utgångspunkt från de kronotopmodeller som tagits fram av litteratur-vetaren Juris Rozītis analyseras två böcker av litauiska författare som skriver om liv i Storbritannien respektive Irland med syfte att undersöka hur det upplevda emigrantlivet framställs. Forskningsfrågorna är: Hur avbildas emigrantlivet i post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur? Hur skiljer sig den avbildning från den som framkommer i lettisk efterkrigslitteratur? Den nya ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar sig vara mycket lik en av Rozītis modeller, dock inte den som avbildar livet i det nya landet utan den modell som avbildar livet i flyktinglägren. ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar hur emigranterna lever i värld där det inte finns utrymme för det egna jaget eller intima förhållanden. De lever i en grå zon. I det nya landet men inte riktigt en del av det nya landet. Den närmaste omgivningen utgörs av andra som är marginaliserade i samhället: andra migranter, kriminella osv. Emigranterna är inspärrade i denna gråa zon. De stängs in av ett osynligt men ändå påtagligt stängsel mellan dem och det inhemska samhället. En väsentlig skillnad mot Rozitis flyktinglägersmodellen är dock att banden till hemlandet inte har skurits av utan utgör en levande del av emigrantens liv.