2 resultados para CDA
em Academic Archive On-line (Stockholm University
Resumo:
This essay investigates postfeminist discourses in women’s magazines with the use of Fairclough’s (2014) critical discourse analysis (CDA). Additionally, it presents consumers’ perceptions of women’s magazines in order to explore how women’s magazines might influence readers’ constructions of identity. Postfeminism is mainly defined by Gill (2007, 2009) and McRobbie (2004) as an idea of feminism and antifeminism combined with the use of neoliberal views. Previous research conducted between 1990 and 2009 has stated that women’s magazines follow a postfeminist discourse and therefore give a contradictory message to their readers, emphasising the importance of individuality and empowerment as well as promoting a traditional feminine image. The magazines analysed in this essay were the January 2016 issue of Elle Magazine US and the February 2016 issue of Elle Magazine UK. The magazines follow a postfeminist discourse, and it is constructed with the use of wording and modality. To complement the CDA, an interview with a target group of women’s magazine readers was conducted. Findings indicate that the magazines both largely follow a postfeminist discourse, constructed through the use of rhetorical features such as wording and modality, and readers believe magazines affect their identity construction negatively. The article is concluded with a discussion on what the aim of a postfeminist discourse is.
Resumo:
Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.