Meningsskapande i utställningen : En komparativ etnografisk fallstudie av förskolegruppers multimodala kommunikation vid ett Naturhistoriskt museum och ett Science center

Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.

Tillit genom hållbarhet : En kvalitativ studie av hur Axfood skapar tillit genom kommunikationen av deras hållbarhetsarbete under 2015.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.

Högläsning – En gemensam väg in i språket : En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 6

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Psykoterapeuters erfarenheter av att arbeta med transpersoner i psykodynamisk psykoterapi

Hur ska psykoterapeutiskt arbete med transpersoner bedrivas? Bör psykoterapeuten tänka på ett särskilt sätt i mötet med den här patientgruppen? Denna studie har som syfte att undersöka psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters erfarenheter av att arbeta med transpersoner. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem psykoterapeuter verksamma på HBT-hälsan på Södersjukhuset. Intervjuerna analyserades med Tematisk analys. Utfallet blev fyra övergripande teman med fjorton underkategorier: Heterogenitet (Generationsskillnader, Olika engagemang, Komplexitet), Bristande förståelse (Omgivningen förstår inte, Identitetsförvirring, Minoritetsproblematik), Anpassa psykoterapi (Försiktighet, Kroppen, Allians och alliansskapande, Stödsamtal, Interventioner och mål) samt Psykoterapeutens utveckling (Öppenhet, Omvärdering, Utveckling). Resultatet pekar på komplexiteten i behandlingen av en grupp som länge varit osynlig, men som nu har trätt fram. En central utmaning för psykoterapeuten tycks bestå i att anpassa behandlingen, utan att förlora det grundläggande psykoterapeutiska förhållningssättet.