Teachers’ perception of the concept of intercultural competence in teaching English

Intercultural competence (IC) as an essential part of conceptualization of the cultural dimension in FLT has been promoted by educationalists as the most preferred type of competence. One of the challenges of incorporating IC into FLT is to move from the recognition of IC as a model of teaching (Byram, Nichols and Stevens, 2001) to the development of practical applications. This can be due to the fact that teachers do not have sufficient knowledge of the theory behind the concept and consequently, have difficulties to implement the curriculum requirements with regards to IC into their teaching. The purpose of this study was to investigate how teachers of English in upper secondary schools in Sweden interpret the concept of IC and, accordingly, what is their view of culture in English language teaching. In order to answer the research question, I used an exploratory investigation by adopting a qualitative research method in form of semi-structured interviews. The results are similar to the previous studies (Lundgren, 2002; Larzén, 2005) and suggest that teachers lack theoretical background and central guidance with regards to IC and do not always integrate language and culture into an intercultural model of the English language pedagogy.

YouTube - en främjare av demokrati eller demokratism? : En fallstudie i svenska riksdagspartiers politiska kommunikation på YouTube

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.