Barn i missbrukarfamiljer – Överlevnadsstrategier

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Att vara ett paket - en kvalitativ studie om tre personers upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.

Skolmobbningens konsekvenser i vuxenlivet - Blickar, ord, slag, och utfrysning. Allt sätter sina spår, ett ärr för livet

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.

Samarbete ger stöd och skydd : Studie av fyra svenska myndigheter gällande stöd och skydd till brottsoffer för sexuell människohandel

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.