Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Massmediala budskap och tonårstjejer – En kvantitativ undersökning angående tonårstjejers hälsa

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.