Kvinnors hantering av livssituationen vid bröstcancer : En litteraturstudie

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades. Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen. Med hjälp av stöd från familj, stödgrupper och sjukvårdspersonal underlättades beslutstaganden under sjukdomstiden. Stöd och information var grundläggande behov men även deras egna copingresurser behövdes. Genom att sjuksköterskorna hade god kontakt kände kvinnorna en trygghet och kontroll över situationen. Diskussion: Sjuksköterskan har en viktig roll i att genom information och stöd ge viss kontroll över situationen. Familjen är en viktig resurs för kvinnor med bröstcancer. Utgångspunkten för sjukvården är att hjälpa kvinnan att må så bra som möjligt.

Rehabiliteringsprocessen som lärande, styrning och organisering : En kvalitativ studie om upplevelser av rehabilitering efter utmattningssyndrom

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Vad helhetssynen skulle betytt för tre kvinnor som varit sjukskrivna : Om att använda systemteori inom rehabilitering

Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.

Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn på kvinnor med missbruksproblematik

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

Hur fem mammor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen upplever sin föräldraroll

Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.

Samarbete ger stöd och skydd : Studie av fyra svenska myndigheter gällande stöd och skydd till brottsoffer för sexuell människohandel

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

Gravida missbrukare - en undersökning av socialtjänstens arbete i tre kommuner i Västernorrland

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar: • Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda? • Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare? Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.

Förlossningsrädsla : Stöd till kvinnor med förlossningsrädsla

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.