12 resultados para digitala- och sociala medier
em Academic Archive On-line (Mid Sweden University
Resumo:
<p>2016-06-02</p>
Resumo:
Bakgrund: Intensivvrd bestr definitionsmssigt av monitorering, diagnos och vrd av patienter med tnkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vrdpersonal br arbeta med en holistisk syn p patienten, ta vara p de knslomssiga, fysiska, andliga och sociala behoven. Fr att alla delar skall kunna tillfredstllas br vrdpersonalen ven uppmrksamma de anhriga och gra dessa delaktiga i vrden. En ndvndighet fr att klara detta r att sjukskterskan r insatt i vad patientens familj gr igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade nr deras anhrige vrdas p en intensivvrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde p femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och tta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann frfattarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning fr klassificering, vrdering och kategoriindelning. Resultat: Nrhet ansgs som ett av de viktigaste behoven bland anhriga till patienter p en intensivvrdsavdelning. Majoriteten av de anhriga uppvisade en hggradig stress som var jmfrbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom ssom hjrtklappning, smnsvrigheter och ngestknslor. Behovet av god information betydde oerhrt mycket fr alla anhriga, den information som de anhriga uppskattade mest var sjukskterskans frklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvrdspersonalen kan grna uppmuntra anhriga till att hjlpa till med omvrdnaden om den sjuke men det r viktigt att frklara att detta ej r ett tvng och att inget r mer rtt n det andra. Kommunikation r nyckeln till att minska stress och oskerhet hos de anhriga.
Resumo:
Bakgrund: Fr att vrden kring ett barn ska bli s bra som mjlig r frldrarnas nrvaro avgrande. Vrdpersonalen fr arbeta mycket utifrn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Mlsttningen inom barnsjukvrden r att involvera familjen s mycket som mjligt och utg frn varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt p sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehller sammanlagt 14 studier inom det valda omrdet och dessa har analyserats med en innehllsanalys. Resultat: Frldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan p relationen mellan familjen och vrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behvde f std med. Familjen upplevde mnga knslor och hela vardagen blev pverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvrdsgivare och familj. Familjen r ven i behov av f std frn sjukskterskan fr att motverka oskerhet hos frldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvrdnad, upplevelser
Resumo:
In what way does different stakeholders assess a decision and its consequences, and how do these assessments differ? When a company stands before a big decision, they need to consider aspects that are economic, ecologic and social. To make a good decision they need to consider the society and its different stakeholder groups. This study examined how different groups values and weights different criteria. The study has been done with the project Sundsvall logistics park as a case, with criteria related to that project. The goal of the study was to find a way to value and weight different criteria and then compare how the company and the stakeholders assesses these criteria. This has been done through interviews with relevant people that has got extra knowledge about the project Sundsvall logistics park, and through a survey that has been sent out to residents of Sundsvall. The informants and respondents got to assess values and weights to the criteria relative to an indirect alternative where the logistics park isnt built. The data was then compiled using multi attribute utility theory as a tool to present the comparison. The result of the study suggests that the differences between the valuations and weightings of the criteria is partly due to an uncertainty in how the logistics park would affect the criteria, but that the biggest reason probably depends on what perspective the person is viewing the logistics park from. If the person is viewing the logistics park from an industrial perspective, the criteria related to industrial development is getting more important and is going to take up more room in the analysis. If the person is viewing the logistics park from an individual and social perspective, the criteria related to that is more important and takes up more room in the analysis.
Resumo:
Den svenska integrationspolitiken har som ml att verka fr ett samhlle dr alla mnniskor har samma villkor och mjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhlle dr en stor del av befolkningen lever i utanfrskap. Orsaken till den hr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrckning debatterats av experter, medan de som drabbas av utanfrskapet sllan fr gra sina rster hrda. Syftet med studien r att lyfta fram rster frn mnniskor som befinner sig lngt ifrn den plats i samhllet dr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets mjligheter att motverka utanfrskap och marginalisering. Studiens har utfrts enligt ett kvalitativt arbetsstt och det empiriska underlaget har besttt av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomfrts med personer som deltar i introduktionsprogrammet fr nyanlnda flyktingar och tv med handlggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har underskt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn p strukturella hinder och ndvndiga frndringar fr nyanlnda flyktingars integration i samhllet. Resultatet visar att frmlingsfientliga attityder och diskriminering utgr strukturella hinder fr nyanlnda flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan pverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt frndringsarbete.
Resumo:
Begreppen barnperspektiv och barnets bsta infrdes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som ger talet och dominerar i en diskurs. Makt r en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmnskliga relationer. Barn kan sgas befinna sig i en underordnad position p svl individ niv som p grupp- och samhllsniv. Hur kommer barns bsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavrdsarbete. Begreppet barnets bsta verskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister p tid och resurser sidostter barnets rtt att komma till tals. Barnets bsta som begrepp tenderar att lsa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets rst ges. Uppsatsen visade att det finns risk fr att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade p i sociala barnavrdsutredningar. Att stta barnets bsta i frmsta rummet lper istllet risk att sttas i ett vntrum p att bli vuxen.
Resumo:
Massmedia har en stor makt ver tonringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att anvnda media. Dokuspor r ett populrt mediefenomen dr det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den gracisa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte r nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en orovckande kning av den psykiska ohlsan bland tonringar, detta innefattar oro, smnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att underska om det finns ngon samvariation mellan de icke-hlsobefrmjande budskapen i dokusporna Big Brother samt Top Model och tonrstjejers sjlvknsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enktunderskning har baserats p ett kvoturval och avgrnsats till 50 tonrstjejer i ldern 16-19 r p en gymnasieskola i Jmtlands ln. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som skts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jmfrelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de underskta variablerna. Dock finns det ven negativa resultat att finna angende hlsa. Detta d majoriteten av tjejerna bland annat r stressade, har smnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de knner press p sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera fr att dessa resultat r generaliserbara, men det r nog s intressevckande och betnkligt att det ser ut s hr i denna grupp av tonrstjejer.
Resumo:
Syftet med denna uppsats r att belysa fenomenet spelberoende utifrn tre omrden, vilka r omfattning, karaktr och behov av behandling. Vi undersker verensstmmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som anvnts r litteraturversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal p Folkhlsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malm och i Gteborg. Den forskning som projektet grundats p gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Drfr tcker inte forskningen alla mlgrupper fr behandling och behandlingen mste ha std i forskningen fr att f legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rr framfrallt karaktren, medan omfattningen och behovet av behandling inte berrs i samma utstrckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt fr socialt arbete, d det r ett beroende som alla andra och drabbar alla samhllsgrupper och alla ldrar. Kunskaper i mnet r viktigt fr att upptcka och komma t problemet i ett tidigt stadium.
Resumo:
Diskussionen kring homosexuellas lmplighet som frldrar och deras rtt att bilda familj r nu aktuell i samhllsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jmstller homosexuellas och heterosexuellas rttigheter att bilda familj genom exempelvis provrrsbefruktning och adoption finns negativa rster om detta. Syftet med studien var att underska attityder hos hgstadieungdomar i rskurs 9 vid tre skolor, i frgor om homosexuellas rtt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i frhllande till knstillhrighet och social klass. Mlgruppen valdes utifrn att ungdomar i den ldern ifrgastter frldrarnas pverkan och skapar sig egna vrderingar. En inblick i detta kan lgga fokus p att ven vuxna br reflektera ver sina attityder kring dessa frgor d barn och ungdomar i stor utstrckning pverkas av vuxna. Uppsatsens primrdata har insamlats genom enktunderskning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007. Underskningen utfrdes med kvantitativ forskningsmetod och elevenkten bestod av 25 flervalsfrgor med slutna svar. Resultaten visade att elevernas knstillhrighet har betydelse fr attityder till homosexuellas rtt att bilda familj. I de underskta skolorna var flickorna mer accepterande n pojkarna, bde till homosexuella generellt och till deras rtt att bli frldrar. Om detta beror p verkliga skillnader i attityder mellan knen eller om flickorna i hgre grad n pojkarna svarar vad som anses som politiskt korrekt r svrt att avgra. I denna studie konstaterades att knstillhrigheten har betydelse medan elevernas sociala klasstillhrighet inte hade ngon pverkan fr acceptansen till homosexuella och deras familjebildande.
Resumo:
Den diskurs eller vrldsbild som vi som individer har pverkar vr tolkning av omvrlden. Diskurserna r frnderliga och skapas i en stndig dialog mellan olika aktrer i samhllet. En aktr r medierna som tillhr eliterna i samhllet och utvar makt p s stt att de kan pverka vrt stt att tnka. Syftet med denna artikel r att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i frhllande till dom andra och tar sin utgngspunkt i framstllningen av homosexualitet i ghanansk media. Frgor som stlldes var; vilka r de som har mjlighet att uttrycka sig i media, vilka sikter uttrycker de och hur pverkar detta ghananernas syn p sig sjlva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett dom i frhllande till oss ghananerna, och drmed som stende utanfr den nationella gemenskapen. Sttet p vilket vi och dom omtalas i medierna gr ocks att vi kommer att ses som bttre n dom. Detta identitetsskapande r dock mycket komplext och pverkas i hg grad av de maktstrukturer som existerar i samhllet. Att ingen kan st utanfr diskurserna, att alla bde pverkar och pverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart fr mig.
Resumo:
Forskning har visat att det r flera faktorer som har betydelse nr en person vill frndra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen sjlv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som fr en person att vilja lmna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sdan process ser ut.Underskningen baseras p tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jmfrdes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har ntt en personlig botten r viktiga faktorer fr att komma till beslut och vilja lmna ett missbruk. Relationer, dvs. stdet frn betydelsefulla personer i ntverket r en annan betydelsefull faktor fr att kunna bryta upp frn missbruket, samt att flytta frn hemstaden och bryta med gamla vnner. Vidare har en inre frndring och ett nytt synstt p livet varit betydelsefullt.
Resumo:
Sjukskrivningarna fr utmattningssyndrom har de senaste ren kat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och lngvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning fr utmattning. Delsyften var att ka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde frbttras samt belysa kvinnors och mns skilda frutsttningar till rehabilitering beroende p kulturell kontext. Tio personer som kommit ter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten frn studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven p rehabilitering genom att anvnda ett kontextberoende syn-stt. Studien resulterade i tre teman; Lrande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lrandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt bde fr individ och organisation fr att en lyckad rehabilitering skulle ske, dr strategierna blev olika fr kvinnor och mn. Nr det gllde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att f std och att sjlv f agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-lggande och central fr rehabiliteringen, dr mjligheten att kunna terskapa goda sociala mten var avgrande.
