Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn på kvinnor med missbruksproblematik

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågest��llningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få först��else av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samst��mmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

Nätverket – hjälpande eller stjälpande? : En studie om familjehemssekreterares syn på att placera barn inom nätverket

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en först��else för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fem familjehemssekreterare. Vi valde att använda oss av datareduktion vid bearbetningen av våra intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har använt oss av ett empirinära förhållningssätt då vårt empiriska material ligger till grund för analysen. Intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att intervjupersonerna var positivt inst��llda till nätverksplaceringar men att det dock fanns svårigheter med denna typ av placeringar, gällande till exempel rollförändringar, gränssättning och det faktum att nätverket inte har förberett sig på en placering. Syftet och valda frågest��llningar har kunnat besvarats av våra intervjuer, dock har resultatet från dessa i vissa fall inte kunnat kopplas till tidigare forskning eftersom ämnet är relativt outforskat.

"Är det någon som slåss är det män, men jag tycker inte att man blir mer man för att man gör det." : En studie om synen på män, manlighet och våld

När det gäller ut��vandet av våld är gruppen män kraftigt överrepresenterade. Mäns ut��vande av våld är ett samhällsproblem som i allra högsta grad är relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att få en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och våld samt mäns tankar om manlighet och våld. Förutom en genomgång av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem män om deras tankar kring manlighet och våld. Ett strategiskt urval användes i syfte att få fram informanter som uppvisade stor variationsbredd. Studiens resultat pekade på att det finns många olika sätt att se på och att göra manlighet. Ett rimligt antagande är även att synen på manlighet har betydelse för mäns ut��vande av våld på så sätt att en syn på manlighet som präglas av styrka, dominans och kontroll kan främja mäns ut��vande av våld. Det finns även forskning som tyder på att våld i vissa situationer kan användas av mäns som en resurs att göra manlighet. När det gäller relationen mellan manlighet och våld ansåg informanterna att det inte var manligt att ut��va våld men kopplar samtidigt ihop manlighet med fysiskt styrka och kroppslig prestation samt ut��vandet av legitimt våld, exempelvis inom idrott. Avslutningsvis diskuteras betydelsen och konsekvenserna av hur vi inom socialt arbete ser på manlighet och våld.

Nationellt identitetsskapande : en diskursanalys av framst��llningen av homosexualitet i ghananska medier

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en st��ndig dialog mellan olika akt��rer i samhället. En akt��r är medierna som tillhör eliterna i samhället och ut��var makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att t��nka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framst��llningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som st��lldes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som st��ende utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan st�� utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.

Tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott

Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som st��djer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågest��llningar om varför intervjupersonerna st��llde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.

Arbetsförmedlingen : - en arbetsplats i behov av förändring?

Den här undersökningen syftar till att svara på huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen är kvantitativ och i form av enkät. Studien är begränsad till Gävleborgs län. Undersökningen bygger på 3 enkäter Arbetsförmedlares syn på sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD). Samtliga på vald arbetsplats med yrkestiteln arbetsförmedlare erbjöds att delta i undersökningen, totalt var det 31 personer som deltog. Undersökningen visar att tidspress är en stor stressor för arbetsförmedlare men vissa buffrar finns, så som socialt st��d och utbildning. PSS-resultat har jämförts individuellt mot HAD-resultaten och ett bekymmersamt resultat framkom, samtliga deltagare (10 %) som påvisar nedst��mdhet har även mild till måttlig ångest och är stressade. Majoriteten av arbetsförmedlarna anser att arbetsförmedlingen behövs och är viktig för det svenska folket men endast hälften värderar sitt arbete som viktigare än det arbete rekryterings- och bemanningsföretag utför. Den ekonomiska kontrollen arbetsförmedlingen ut��var ses inte som positiv och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna anses förslappa de arbetssökande. Slutledningen blir att arbetsförmedlingens roll i dagens samhälle är något utspelad.

Anhörigas upplevelser och behov på en intensivvårdsavdelning

Bakgrund: Intensivvård best��r definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter med t��nkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla delar skall kunna tillfredst��llas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad patientens familj går igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och kategoriindelning. Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning, sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de anhöriga.

Rehabiliteringsprocessen som lärande, styrning och organisering : En kvalitativ studie om upplevelser av rehabilitering efter utmattningssyndrom

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få st��d och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Vad helhetssynen skulle betytt för tre kvinnor som varit sjukskrivna : Om att använda systemteori inom rehabilitering

Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inst��llda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.