Samarbete ger stöd och skydd : Studie av fyra svenska myndigheter gällande stöd och skydd till brottsoffer för sexuell människohandel

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

Förlossningsrädsla : Stöd till kvinnor med förlossningsrädsla

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.