Att bli fri från anorexi – En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt självhjälp

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi

Att vara ett paket - en kvalitativ studie om tre personers upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.

Upplevelsen av motivationsarbete – en studie ur klienters och kontaktpersoners perspektiv på Frösö LVM-hem

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet av enkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattning insatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård. Klientenkäten innehöll dessutom instrumentet SOCRATES, som skattar motivation såsom faser i förändringsprocess. Resultatet visar att båda grupperna är mest tillfredsställda med framtidsplanering och aktiviteter, däremot är de mest otillfredsställda på områdena som handlar om kontaktpersonernas utredningsinsatser och klimatet på avdelningen. Detta kan tyda på att kraftfullare insatser efterfrågas på sistnämnda områden. Den generella värderingen av hela arbetet vid institutionen ges också en positiv bedömning. Studien innehåller också fördjupade analyser t.ex. parvis mellan klient och kontaktperson, och i förhållande till utfallet motivation. Kontaktpersonens förhållningssätt och relationen mellan klient och kontaktperson har det största sambandet med utfallet motivation. Resultaten kan användas i ett pågående utvecklingsarbete vid Frösö LVM-hem om motivationsarbetet.

”När jag blir ledsen skär jag mej!” En kvalitativ studie om vad som ligger i fokus i ungdomars diskussioner, på ett webbaserat community, kring självskadebeteende

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som låg i fokus i ungdomars diskussioner, på ett webbaserat community, kring självskadebeteende. Urvalet blev 114 ungdomar mellan 13 och 25 år på communityt Helgon.net. Frågeställningarna var: ”Vilka huvudteman ligger i fokus i ungdomarnas diskussioner?”, ”Fungerar diskussionerna på forumen som ett socialt stöd?” och ”Vilka erfarenheter har ungdomarna av professionell hjälp?” Den metod som användes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ”Självskadetrend”, ”Varför skada sig själv”, ”Sårskador, ärr och skamkänslor” och ”Behandling och stöd”, som skapades utifrån vad som låg i fokus i ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey är självskadebeteende ett sätt att hantera känslomässigt svåra situationer och att därigenom återställa den inre balansen, alltså en slags överlevnadsstrategi. Studien visar att diskussionerna på forumen fungerat som ett socialt stöd för ungdomarna, där de har kunnat ta del av varandras erfarenheter, information och tips. De flesta ungdomar hade negativa erfarenheter av professionell hjälp eftersom de bland annat kände sig felaktigt bemötta. Studien har även visat att flera ungdomar tycker att det är lättare att skriva om sin problematik till andra på Internet än att berätta om det till professionella. Uppsatsförfattarnas idé utifrån detta har varit att det vore lämpligt om de professionella använde sig mer av Internet för att kunna nå ut till ungdomarna. Detta skulle i sin tur ge en möjlighet till att arbeta mer förebyggande och fånga upp de ungdomar som ligger i riskzonen.

Lika barn leka bäst? - en studie om lågstadiebarns fördomar mot personer med invandrarbakgrund

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.

Tillit och trygghet - en studie av ungdomars upplevelser av en behandlingsrelation

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

När spelaren tappar pokerfejset - En studie av spelberoendets omfattning, karaktär och behov av behandling

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.

Invandrares upplevda integration - En studie om fem personers upplevelse av integration i Östersunds kommun

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.

Tjejer som slåss - en studie om tjejer som varit aktiva våldsutövare

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.

Att öppna ögonen : En kvalitativ studie om hur fyra personer som lever i en internationell parrelation har utvecklat sin kulturella förståelse

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.

Kännbara förändringar : En kvalitativ studie om sex ungdomars upplevelser och tankar kring att erhålla MST

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar. MST bygger även på kunskaper om vad som orsakar antisocialt beteende hos ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som själva genomgått och avslutat MST-behandling. Dessa intervjuer sammanställdes och analyserades utifrån följande teman: Inställning till insatsen, Upplevelse av insatsen och Upplevt resultat. Resultatet visade att ungdomarna upplevde MST på olika sätt, det vill säga både positivt och negativt. Det som förenade ungdomarna var att samtliga tyckte att det var mer eller mindre jobbigt att erhålla MST. Analysen visade bland annat att en fungerande kommunikation under behandlingen, mellan så många delar av nätverket som möjligt, är viktigt för ett lyckat behandlingsresultat och att en fungerande MST-insats minskar riskfaktorerna kring den unge. Slutligen diskuterades de funna resultaten, MST som metod samt vikten av att oberoende forskare genomför, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingar av nya behandlingsmetoder.

Det är så mycket man ska göra nu för tiden : En studie om Kommunikationsteknologins betydelse för några gymnasieungdomars upplevelse av stress

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.

"Är det någon som slåss är det män, men jag tycker inte att man blir mer man för att man gör det." : En studie om synen på män, manlighet och våld

När det gäller utövandet av våld är gruppen män kraftigt överrepresenterade. Mäns utövande av våld är ett samhällsproblem som i allra högsta grad är relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att få en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och våld samt mäns tankar om manlighet och våld. Förutom en genomgång av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem män om deras tankar kring manlighet och våld. Ett strategiskt urval användes i syfte att få fram informanter som uppvisade stor variationsbredd. Studiens resultat pekade på att det finns många olika sätt att se på och att göra manlighet. Ett rimligt antagande är även att synen på manlighet har betydelse för mäns utövande av våld på så sätt att en syn på manlighet som präglas av styrka, dominans och kontroll kan främja mäns utövande av våld. Det finns även forskning som tyder på att våld i vissa situationer kan användas av mäns som en resurs att göra manlighet. När det gäller relationen mellan manlighet och våld ansåg informanterna att det inte var manligt att utöva våld men kopplar samtidigt ihop manlighet med fysiskt styrka och kroppslig prestation samt utövandet av legitimt våld, exempelvis inom idrott. Avslutningsvis diskuteras betydelsen och konsekvenserna av hur vi inom socialt arbete ser på manlighet och våld.

Nätverket – hjälpande eller stjälpande? : En studie om familjehemssekreterares syn på att placera barn inom nätverket

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fem familjehemssekreterare. Vi valde att använda oss av datareduktion vid bearbetningen av våra intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har använt oss av ett empirinära förhållningssätt då vårt empiriska material ligger till grund för analysen. Intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att intervjupersonerna var positivt inställda till nätverksplaceringar men att det dock fanns svårigheter med denna typ av placeringar, gällande till exempel rollförändringar, gränssättning och det faktum att nätverket inte har förberett sig på en placering. Syftet och valda frågeställningar har kunnat besvarats av våra intervjuer, dock har resultatet från dessa i vissa fall inte kunnat kopplas till tidigare forskning eftersom ämnet är relativt outforskat.

"Även om jag bor här i 100 år så blir det inte samma" : En kvalitativ studie av fem ensamkommande ungdomar och deras personliga identitetsutveckling i mottagarlandet.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.