De osynliga barnen? – En kriminalvårdsanstalts och en socialtjänsts arbete för barn till frihetsberövade

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.

Massmediala budskap och tonårstjejer – En kvantitativ undersökning angående tonårstjejers hälsa

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.

Att möta barn som bevittnat familjevåld - Fem behandlares uppfattningar kring arbete med utsatta barn

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet. Syftet var även att jämföra informanternas utsagor med varandra samt med vad forskningen ansåg vara av vikt vid behandling av utsatta barn inom olika teman. Studien baserades på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem behandlare som arbetade vid fyra olika verksamheter. Resultatet redovisades utifrån citat av intervjupersonerna som sedan analyserades med hjälp av aktuell litteratur och forskning kring behandlingsarbete inom åtta teman samt barnperspektiv, dvs. utifrån några författare och forskare inspirerade av olika teoretiska utgångspunkter som tex. Inger Ekbom, Barbro Metell samt Atle Dyregrov m.fl.. Resultatet av undersökningen visade bl.a. att alla verksamheterna med undantag för vissa skillnader i struktur och innehåll i princip använde sig av samma arbetsmodeller, främst Trappanmodellen och Children are people too och alla koncentrerade sig på behandling av enbart barnet. Behandlarna var relativt samstämmiga när de beskrev hur de uppfattade sitt arbete, vad de ansåg vara viktigt att fokusera på och vilka hinder de urskiljde. Behandlarna delade även uppfattningen någorlunda om vad de ansåg vara barnets bästa utifrån ett barnperspektiv och hur man borde tillämpa barnperspektivet i praktiken. En huvudsaklig slutsats var att behandlingspersonalen vid de olika verksamheterna var förhållandevis eniga med varandra samt med vad forskningen visade men att det förekom vissa utmärkande skillnader särskilt gällande en av verksamheterna som även skiljde sig mer organisatoriskt jämfört med de övriga tre verksamheterna. Resultatet kunde dock inte generaliseras då det enbart grundades på utvalda intervjupersoners subjektiva erfarenheter av just deras behandlingsarbete.

MÖJLIGHETER OCH HINDER INOM PREVENTIVT HIV/AIDS-ARBETE : En intervjuundersökning, i Zambia, om rådgivares upplevelser

HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia. Det finns inget givet svar på vår forskningsfråga, utan resultatet visar snarare på motsatser och komplexitet. Vår utgångspunkt har varit att det inte finns något självklart rätt eller fel och inte heller en enda sanning. Dock är vår slutsats att de möjligheter som finns kan basera sig i att ta hänsyn till lokala förhållanden och maktstrukturer.

Gravida missbrukare - en undersökning av socialtjänstens arbete i tre kommuner i Västernorrland

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar: • Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda? • Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare? Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.

Laborativt arbete i skolans naturorienterade ämnen i årskurs 4-6 : En observations- och intervjustudie om lärares arbete och uppfattningar om laborativt arbete

Föreliggande studie har sin grund i PISA:s och TIMSS resultat där det pekas på att kunskapsutveckligen mellan årskurs 4 och årskurs 8 är svag. Laborativt arbete har visat sig ha effekt på elevers lärande, varför denna studies syfte är att undersöka hur några mellanstadie­lärare använder sig av ett laborativt arbetssätt i undervisningen i de naturorienterade ämnena, och vad de har för uppfattningar och erfarenheter av det från sin yrkesutövning. För att besvara studiens syfte, formulerades följande frågeställningar: I vilka sammanhang används ett laborativt arbetssätt, hur använder sig lärarna av ett laborativt arbetssätt i undervisningen och vad uppger lärarna att de har för syfte med det laborativa arbetet? En kvalitativ metod har använts i denna studie, där lärares arbete med laborativt arbete har observerats, varpå en intervju med var och en av dem har gjorts. Studien visar att laborativt arbete är ett inslag i samtliga deltagande lärares undervisning, och alla anser att arbetssättet är viktigt. Vad som skiljer deras arbeten åt är hur laborationerna går till och sedan bearbetas.  Syftena de uppger att de har med det laborativa arbetet är att eleverna lär sig saker genom laborationer som de inte kan lära sig på annat vis, att variera undervisningen, perceptuella preferenser och att elever lär på olika vis, att det är viktigt för elever att kunna ställa hypoteser, att följa läroplanen, att arbeta för elevers livslånga lust att lära, att konkretisera undervisningen, att eleverna själva ska få pröva och inte enbart ha undervisning om någonting som inte inkluderar någonting konkret, för att få större förståelse och för att komma fram till hur saker fungerar.  Alla lärare uppgav att de berättar om syftet med laborationerna för sina elever, men mina observationer visade att alla utom en gjorde det.

Arbetet mot kvinnlig könsstympning - en fallstudie i Nyköpings kommun

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Anorexia nervosa – Beskrivna erfarenheter av sjukdomen

Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. I arbetet framförs tidigare forskning om familjeförhållanden och individuella faktorer som kan ha en inverkan på insjuknandet, samt om vändpunktsprocesser. Vår granskning gick ut på att tolka kvinnornas berättelser i jämförelser med den forskning vi använt oss av. I vårt resultat framkommer att berättelserna till viss del liknar varandra, och att vissa jämförelser kan ses med forskningen, men att erfarenheterna trots allt är unika och därmed skiljer sig för de fyra kvinnorna.

Förhandsbedömning i teori och praktik En jämförelse mellan vad forskningen visar och socialsekreterares tillämpning

Syfte med denna uppsats var att jämföra vad tidigare forskning säger om förhandsbedömningar med socialsekretares beskrivning av vad en förhandsbedömning innebär för dem. Särskilt fokuseras vilka faktorer som enligt litteraturen och socialsekreterarna leder till att en utredning öppnas respektive inte öppnas. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av forskning gällande förhandsbedömning samt fokusgruppintervju med en grupp socialsekreterare. Undersökningen utfördes på en mottagningsgrupp som arbetar med barn 0-12 år och ungdom 13-18 år. Resultatet visade att förhandsbedömningar kännetecknas av en helhetsbedömning där familjen sätts i fokus av socialsekreterarna. Gränsen mellan förhandsbedömning och utredning upplevdes flytande av socialsekreterarna. Förutom nationella riktlinjer har mottagningsgruppen utarbetat egna riktlinjer som används vid förhandsbedömning av anmälan eller ansökan. Vid förhandsbedömning av en anmälan finns det både externa och interna faktorer som kan påverka beslutet om att inleda eller inte inleda utredning. Dessa är föräldrarnas, barnets eller ungdomens inställning, barnets eller ungdomens ålder, om familjen är känd sedan tidigare samt organisationsform och ekonomi. Slutsats: Socialsekreterarnas gemensamma uppfattning är att en förhandsbedömning inte är en miniutredning vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. När det gäller faktorer som påverkar till att utredning inleds överensstämmer det i stort överens med vad tidigare forskning visar, med undantag av organisationsformen. Tidigare forskning visar att nackdelen med specialiserade enheter var att helhetssynen kunde gå förlorad. Socialsekreterarna tyckte i motsats till tidigare forskning att organisationsformen för med sig ett helhetstänkande utifrån de varierande ärenden som inkommer samt att organisationsformen effektiviserar arbetet. Helhetstänkandet innebär att socialsekreterarna får en samsyn och en gemensam grund att stå på som påverkar vilket beslut en förhandsbedömning får. I jämförelse med tidigare forskning är det på mottagningsgruppen tydligare vilket tillvägagångssätt, vilken information, samt kontakttagande som behöver samlas in vid förhandsbedömningar. Alla socialsekreterare på mottagningsgruppen utgår från lika bedömningsgrunder för att komma fram till ett beslut. Detta för att underlätta arbetet vid förhandsbedömningar samt säkra klientens rättssäkerhet.

Att sluta skära sig - Behandling av självskadebeteende på Nyckelns behandlingshem

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.

Barn i missbrukarfamiljer – Överlevnadsstrategier

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Att bli fri från anorexi – En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt självhjälp

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi