Vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och HIV-smittade patienters upplevelse av vården - en litteraturstudie

Trots att det är 25 år sedan de första fallen av aids uppmärksammades kan HIV-smittade personer än idag mötas av negativa attityder och fördomar. Denna virussjukdom angriper kroppens immunförsvar och det finns fortfarande inget botemedel. Antalet HIV- och aidspatienter ökar med åren och allt fler inom sjukvården kommer i kontakt med dessa patienter. I mötet med HIV- och aidspatienter kommer vårdpersonalen att handskas med en mängd olika känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och patienternas upplevelse av vården. Litteratursökningen gav upphov till fjorton artiklar vilka låg till grund för denna litteraturstudie. Ur analysen uppstod tre teman; HIV-smittade patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal, vårdpersonalens känslor inför HIV-smittade patienter samt vårdpersonalens attityder till HIV-smittade patienter. Resultatet visade att HIV-smittade patienter hade både negativa och positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen. Vårdpersonalen kände rädsla inför de HIV-smittade patienterna men även empati. Den mest framträdande attityden var homofobi. Hög kunskap och erfarenhet hos vårdpersonalen var kopplat till lägre grad av homofobisk attityd. Det finns fortfarande ett behov av utbildning om sjukdomen. Kunskap leder till bättre bemötande.

Kvinnors och mäns upplevelser av abort

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls. Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen. Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad. Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet. Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.

Postpartum depression

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.

Hur planerar lärare sin undervisning i NO? : Tänker de på de olika lärstilarna och använder de sig av närliggande naturområden

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare planerar och varierar undervisningen, hur de olika lärstilarna täcks in samt användningen av den närliggande naturen/skogen/grönområden. De frågor som denna studie sökte svar på var:   Hur planerar lärare sin undervisning i de naturorienterande ämnena? Använder sig lärare av den närliggande naturen/skogen/grön områden? Varieras undervisningen så de olika lärstilarna täcks in?   I denna studie har jag använt mig av en fallstudie för att få djupgående kunskap som man sedan undersöker ”på djupet” till detaljerade kunskaper. Det som kännetecknar fallstudien är att den fokuserar på ett fenomen, som i detta fall är lektionsplaneringen och variationen för lektionerna.   Resultatet har visat på att samtliga lärare planerar och varierar sin undervisning men de gör inte ett medvetet val för att täcka in de fyra olika lärstilarna. De använder sig av den närliggande naturen/skogen/grön områden samt skolgården i stor utsträckning. De använder dessa mest under de varmare årstiderna men några använder dessa året runt. 

Praktisk eller teoretisk undervisning i naturvetenskap? : Vilket sätt gynnar eleverna?

Målet med denna studie var att studera hur elever lär sig på bästa sätt, om det är genom praktisk eller teoretisk inlärning i ämnet naturvetenskap eller om det är genom att använda sig av båda inlärningsformerna. Studien är baserad på observationer och intervjuer i en klass i årskurs tre. Eleverna fick göra ett för- och eftertest som analyserades. Testerna kompletteras med hjälp av analyserade intervjuer.   Studien visade blandade resultat. Vid några frågor sågs det tydligt att eleverna som hade haft en praktisk undervisning hade förstått, medan eleverna i den andra gruppen med teoretisk undervisning inte hade förstått. Resultatet visade också att vid vissa fall var resultaten tvärtom. Intervjuerna visade att majoriteten av eleverna tyckte att det praktiska arbetet var mer intressant och roligt. En slutsats var att vissa uppgifter förstår eleverna lättare med hjälp av praktisk undervisning och ibland tvärtom.   Resultaten diskuteras sedan i relation till den tidigare forskning som presenteras i del nummer två i uppsatsen. Diskussionsdelen i uppsatsen kommer att presentera metoddiskussionen, praktisk inlärning, teoretisk inlärning och ämnet naturvetenskap.

Ett kvalitetssäkringsverktyg och dess bedömningsresultats betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet : - Kvalitetssäkring inom pedagogiska verksamheter

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan.

React vs Angular : Slaget om användarupplevelsen

Lately, various programming frameworks has been developed for developing web applications. These frameworks focus on increasing the user experience by performance improvements such as faster render times and response times. One of these frameworks are React, which has introduced a completely new architectural pattern for both managing the state and data flow of an application. React also offers support for native application development and makes server-side rendering possible. Something that is difficult to accomplish with an application developed with Angular 1.5, which is used by the company Dewire today. The aim of this thesis was to compare React with an existing Angular project, in order to determine whether React could be a potential replacement for Angular. To gain knowledge about the subject, a theoretical study of web- based sources has been made. While the practical part has been to rebuild a web application with React together with the architecture Flux, which is based on a view from the Angular project. The implementation process was repeated until the view was completed and a desired data flow, as in the Angular application, was reached. The resulting React application was later compared with the Angular application developed by the company, where the outcome of the comparison showed that the React performed better than Angular in all tests. In conclusion, due to the timeframe of the project, only the most important parts of the Angular project were implemented in order to carry out the measurements that were of interest to the company. By recreating most of the functionality, or the entire Angular application, more interesting comparisons could have been done.