Sex socialsekreterares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

2016-06-02

Kan Naturunderstödd rehabilitering vara en väg till förändring? : Deltagares upplevelser av naturen som läkande kraft

2016-06-02

Öppenvårdsteamet - Brukares röster om en verksamhet

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen. Intervjufrågorna var färdigformulerade utan fasta svarsalternativ och totalt genomfördes fem intervjuer. Det insamlade materialet tolkades med hjälp av teoretiska synsätt och begreppsförklaringar så som delaktighet, stöd och motivation, omgestaltning, känsla av sammanhang samt behandlarens roll. En slutsats är att upplevelsen av att finnas i ett sammanhang där någon lyssnar och ger stöd är betydelsefullt för brukarna. Även behandlarens roll och förhållningssätt är viktigt i rehabiliteringsprocessen. Tolkningen av empirin har visat att kombinationen stöd och kontroll är komplex, något man bör vara medveten om i en verksamhet som Öppenvårdsteamet.

Sexualförbrytare- offer eller gärningsman?

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.

”Här kan man vara normal i det helt absurda och sjukaste som finns” - om behovet av stöd till anhöriga till sexuellt utnyttjade barn

Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn. Flera av respondenterna uttrycker en besvikelse på det bemötande de har fått från myndigheter då de har upplevt ett stort motstånd. Mamman blir ofta ifrågasatt och man tror inte på barnens berättelser. Både vår studie och tidigare forskning visar på att bristande kunskap om hur människor reagerar i kris samt kunskap om sexuella övergrepp över lag hos de professionella kan ha bidragit till det bristande bemötandet som barnen och de anhöriga har fått. Oavsett om man har haft en positiv eller negativ upplevelse från andra instansers stöd och bemötande visar våran studie att behovet av föreningen ATSUB är stort hos alla våra respondenter. Föreningen besitter en stor kunskap som de anhöriga saknade hos berörda myndigheter samt att de har egna erfarenheter vilket alla nämner som en viktig del. Man får en förståelse och empati hos ATSUB som inte går att få någon annanstans.

Stöd till familjer med funktionshindrade barn

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer. Tidigare forskning visar även att föräldrar behöver stöd för att kunna bearbeta sin sorg över beskedet. Vår studie visar att alla inte får det stöd de behöver. I studien diskuterar vi avslutningsvis hur stödsituationen för familjer med barn med funktionshinder skulle kunna förbättras.

Att möta barn som bevittnat familjevåld - Fem behandlares uppfattningar kring arbete med utsatta barn

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet. Syftet var även att jämföra informanternas utsagor med varandra samt med vad forskningen ansåg vara av vikt vid behandling av utsatta barn inom olika teman. Studien baserades på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem behandlare som arbetade vid fyra olika verksamheter. Resultatet redovisades utifrån citat av intervjupersonerna som sedan analyserades med hjälp av aktuell litteratur och forskning kring behandlingsarbete inom åtta teman samt barnperspektiv, dvs. utifrån några författare och forskare inspirerade av olika teoretiska utgångspunkter som tex. Inger Ekbom, Barbro Metell samt Atle Dyregrov m.fl.. Resultatet av undersökningen visade bl.a. att alla verksamheterna med undantag för vissa skillnader i struktur och innehåll i princip använde sig av samma arbetsmodeller, främst Trappanmodellen och Children are people too och alla koncentrerade sig på behandling av enbart barnet. Behandlarna var relativt samstämmiga när de beskrev hur de uppfattade sitt arbete, vad de ansåg vara viktigt att fokusera på och vilka hinder de urskiljde. Behandlarna delade även uppfattningen någorlunda om vad de ansåg vara barnets bästa utifrån ett barnperspektiv och hur man borde tillämpa barnperspektivet i praktiken. En huvudsaklig slutsats var att behandlingspersonalen vid de olika verksamheterna var förhållandevis eniga med varandra samt med vad forskningen visade men att det förekom vissa utmärkande skillnader särskilt gällande en av verksamheterna som även skiljde sig mer organisatoriskt jämfört med de övriga tre verksamheterna. Resultatet kunde dock inte generaliseras då det enbart grundades på utvalda intervjupersoners subjektiva erfarenheter av just deras behandlingsarbete.

Skolmobbningens konsekvenser i vuxenlivet - Blickar, ord, slag, och utfrysning. Allt sätter sina spår, ett ärr för livet

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.