Generations and intention to leave current job : Belgian nurses in the workplace

This master thesis aims to identify work-related factors making Belgian nurses consider leaving their job voluntary and to compare the work-related factors across different generations. The purpose of this master thesis has a descriptive nature of research. The research approach chosen is a deductive approach and the research design chosen is a quantitative research design. Cluster sampling in combination with simple random sampling was used as sampling technique. 128 nurses were surveyed from April to May 2016. Nurses who reported to leave the organization due to retirement reasons, temporary employment contract or maternity leave were excluded from the study as this study investigates the voluntary turnover intention. A total of 68 nurses were included in the study which indicates an overall response rate of 53 %. Numerous of the findings in this master thesis are consistent with previous studies on turnover intention of different generations in other western-countries than Belgium. The work-related factor workload was most often reported by Belgian nurses with no intention to leave their job. Belgian nurses with an intention to leave their job indicated most often the work-related factor (non-)financial benefits. The generation-specific findings indicated both similarities and differences between the work-related factors selected. It was observed that Baby Boomers with an intention to leave their job selected most often variables related to the work-related factors (non-)financial benefits, supportive organization and workload. The variable lack of recognition appeared among Baby Boomers with an intention and no intention to leave their job. Surprisingly was the often selected variables lack of direct and/clear feedback on performances and unsupportive supervisor among Baby Boomers with professional turnover intention. Further, it was observed that Generation Xers with an intention to leave their job selected most often variables related to the work-related factors supportive organization, communication, (non-)financial benefits, work content and workload. The variables inadequate opportunity for advancement/professional growth and imbalance work-life appeared among Generation Xers with an intention and no intention to leave their job. Generation Yers with an intention to leave their job selected most frequently variables related to the work-related factors (non-)financial benefits, workload and commitment. The variables inadequate salary and opportunities elsewhere appeared among nurses with an intention and no intention to leave their job. Surprisingly was the often selected variable inadequate salary among Generation Yers with professional turnover intention.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.