A Unified Load Generator for Geographically Distributed Generation ofNetwork Traffic

During the last decade, the Internet usage has been growing at an enormous rate which has beenaccompanied by the developments of network applications (e.g., video conference, audio/videostreaming, E-learning, E-Commerce and real-time applications) and allows several types ofinformation including data, voice, picture and media streaming. While end-users are demandingvery high quality of service (QoS) from their service providers, network undergoes a complex trafficwhich leads the transmission bottlenecks. Considerable effort has been made to study thecharacteristics and the behavior of the Internet. Simulation modeling of computer networkcongestion is a profitable and effective technique which fulfills the requirements to evaluate theperformance and QoS of networks. To simulate a single congested link, simulation is run with asingle load generator while for a larger simulation with complex traffic, where the nodes are spreadacross different geographical locations generating distributed artificial loads is indispensable. Onesolution is to elaborate a load generation system based on master/slave architecture.

Automatic and objective assessment of alternating tapping performance in Parkinson’s disease

This paper presents the development and evaluation of a method for enabling quantitative and automatic scoring of alternating tapping performance of patients with Parkinson’s disease (PD). Ten healthy elderly subjects and 95 patients in different clinical stages of PD have utilized a touch-pad handheld computer to perform alternate tapping tests in their home environments. First, a neurologist used a web-based system to visually assess impairments in four tapping dimensions (‘speed’, ‘accuracy’, ‘fatigue’ and ‘arrhythmia’) and a global tapping severity (GTS). Second, tapping signals were processed with time series analysis and statistical methods to derive 24 quantitative parameters. Third, principal component analysis was used to reduce the dimensions of these parameters and to obtain scores for the four dimensions. Finally, a logistic regression classifier was trained using a 10-fold stratified cross-validation to map the reduced parameters to the corresponding visually assessed GTS scores. Results showed that the computed scores correlated well to visually assessed scores and were significantly different across Unified Parkinson’s Disease Rating Scale scores of upper limb motor performance. In addition, they had good internal consistency, had good ability to discriminate between healthy elderly and patients in different disease stages, had good sensitivity to treatment interventions and could reflect the natural disease progression over time. In conclusion, the automatic method can be useful to objectively assess the tapping performance of PD patients and can be included in telemedicine tools for remote monitoring of tapping.

To achieve safe and respectful maternity care in tertiary level hospitals in Nepal, relatives are a valued addition to the provision of maternity care

Introduction: The White Ribbon Alliance for safe motherhood believes respectful maternity care is the universal right of every childbearing woman. Methods: NHRC in 2012 approved an inquiry of respectful care at facility-based childbirth. Individual-, focus group interviews and content analysis was used for gathering and analysis of data. Findings: The participating women and the SBAs shared similar views, and this was that together the SBAs and relatives ensured the women remained within the comfort and safety zone when giving birth in a tertiary level maternity unit. Conclusion: The SBAs strategy of having relatives provides basic care alongside the provision of medical care by the SBAs is a strategy that Nepal could use to improve the quality of its maternity care without any additional costs. Clinical implication: Prenatal classes might contribute to preparing relatives. Further Research: Further research could evaluate such a strategy in order to determine its effectiveness in reduction of morbidity and mortality.

"Jag tänkte bara 15 + 7 – 6" : En empirisk studie om elevers tolkning av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3 samt deras klasslärares uppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3? samt Vad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-strukturerad intervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever inte har kunskap om att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritet av eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra elever helt hade missförstått likhetstecknets betydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt att förstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med de lägsta talen. Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är lika med ett tal på höger sida om likhetstecknet.

"Jag tänkte bara 15 + 7 –6" : En empiriskstudie omelevers tolkning av likhetstecknetoch sambandet mellan addition och subtraktion

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelseav likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktioni årskurs 3 samt deras klassläraresuppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet.Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktioni årskurs 3?samtVad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-struktureradintervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever intehar kunskapom att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritetav eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra eleverhelthade missförstått likhetstecknetsbetydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt attförstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med delägsta talen.Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion.Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är likamed ett tal på höger sida om likhetstecknet.