Hur unga kvinnor med psykisk ohälsa uppfattar sina möjligheter till fast arbete eller studier : En kvalitativ intervjustudie

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen.

Unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården - en litteraturöversikt

Bakgrund: Unga vuxna som sökte vård sökte oftast inte för den psykiska ohälsan utan istället för något somatiskt. Det är viktigt att få de yngre vuxna att söka sig till vården när behov uppstår och underlätta till en god förbindelse mellan sjukvården och de unga vuxna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultat: För de unga vuxna var det inte lätt att komma in i vården på rätt vårdnivå om personen inte kom i kontakt med en sjuksköterska som hade ett holistiskt synsätt. Vården för de unga med psykisk ohälsa bör vara tillgänglig och informationen om tillgängligheten behöver ständigt upprepas. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap och erfarenhet av unga psykiska människor för att kunna hjälpa dem med den psykiska ohälsan när de söker vård. Relationen mellan patienten och sjuksköterskan är av stor vikt för den fortsatta kontakten med vården för den unge vuxna. Det är viktigt att de känner tillit och förtroende.

Att möta patienter med psykisk ohälsa : Sjuksköterskans attityder och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen.

Etnisk identitet i en föränderlig värld : Upplevelser av etnisk identitet hos unga vuxna med utländsk bakgrund

Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet.

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos dagens ungdomar : i ett föränderligt samhälle

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Tro, hopp och kärlek : Berättelser om återhämtning från psykisk ohälsa

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas.

Sjuksköterskor verksamma inom den somatiska sjukvårdens upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter.

Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa

The overall aim with this thesis is to describe and analyze women’s and men’s recovery processes. More specifically, the aim is to determine what women and men with experience of mental illness describe as contributing to the personal recovery process. The point of departure for the studies was 30 in-depth interviews conducted with 15 men and 15 women. The selection of interview subjects was limited to individuals who had been treated in 24-hour psychiatric care and diagnosed as having schizophrenia, psychosis, a personality disorder, or a bipolar disorder.   Four studies have been carried.  Study 1 was a baseline article that examined what people in recovery from mental illness outline as facilitating factors to their recovery. The results that emerged from that study indicated areas for further analysis to condense the understanding of the recovery process. In study 2 the similarities and the differences in recovery described by women and men were examined. In Study 3 women’s and men’s meaning-making with reference to severe mental illness facilitate the recovery process were studied. The forth study explored how peer-support contribute to women’s and men’s recovery from mental illness.   The results emphasize recovery from mental illness as a social process in which relationships play a key role in creating new identities beside the mental illness. For a majority of the participants meeting peers facilitated the recovery process. The participants described how peer support meant an end to isolation and became an arena for identification, connection, and being important to others. Throughout these recovery processes the impact of gender has been emphasized. The results from this thesis provide new insight into gender as an important factor in understanding the recovery processes. The results from the four studies emphasize the mental patient, the psychiatric interventions and the individual recovery strategies as being influenced by gender constructions.

Stärkande omvårdnad : En litteraturstudie om förlossningsrädsla under graviditet och förlossning

Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.

”- hade jag inte en joint på mig då var jag ingen” : En kvalitativ studie ur ett narrativt perspektiv

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

Skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt : En intervjustudie med kvalitativ ansats

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

Skolsköterskors uppfattning av samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet utifrån deras arbete med högstadieelever : En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara.

Unga vuxnas åsikter kring bokomslags formgivning : En enkät- och fokusgruppsundersökning

Bokomslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokomslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokomslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer. Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokomslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling. För att ge oss en bild av dagens kunskapsläge har litteraturstudier och intervjuer med formgivare av bokomslag genomförts. Genom en omfattande enkätundersökning och utförda fokusgrupper fick vi fram målgruppens syn och tankar kring bokomslag. Fokusgrupper utfördes för att ge oss en djupare förståelse rörande hur målgruppen ser på bokomslag samt ge oss ett djupare resonemang kring de olika bokomslagen. Resultatet visar att unga vuxna lägger stor vikt vid identitet och ett bokomslag bör således sända tydliga signaler som kan bekräfta läsarens identitet. Typografin ska vara lättläst. Målgruppen ser helst fotografiska bilder på bokomslaget och omslaget ska förmedla en känsla av bokens innehåll. Färger i en dovare färgskala tilltalar unga vuxna, rött och svart tycks vara de populäraste färgerna överlag. Efterbehandlingen (t.ex. lackering och foliering) på ett bokomslag bör vara sparsam och användning av färgen rosa lika så.

Betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar. Fysisk aktivitet visade på en dämpande effekt på depressiva symtom, och påvisade att viktiga effekter av fysisk aktivitet ger en lindring av depressiva symtom. Skillnader mellan yngre tonåringar och äldre tonåringar är att de yngre tenderar att ha högre deltagande i fysisk aktivitet gentemot de äldre, varav mängden fysisk aktivitet minskar från de tidiga tonåren till de äldre. Familjefaktorer har ett starkt samband med fysisk aktivitet. Ungdomar som har en god relation med sina föräldrar har också ett större deltagande i olika fysiska aktiviteter. Flickor löper större risk än pojkar att drabbas av depression. Förebyggande strategier avseende fysisk aktivitet kan vara framgångsrika, och det är viktigt att ha fokus på ungdomar med en historia av psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden för att minska risken för fortsatt utveckling av psykiska problem. Slutsats: Depression hos ungdomar skapar en sämre livskvalitet. Fysisk aktivitet är en viktig del av välmåendet och bör framhävas i relation till psykisk ohälsa hos unga. Att uppmärksamma flickors tendenser till ett sämre mående är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att som sjuksköterska ha vetskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och depressiva symtom för att kunna arbeta preventivt och applicera kunskapen i det dagliga arbetslivet och i möten med ungdomar.