Vägnät och busslinjenät - en förutsättning för ledsagningstjänsten Navigator

Detta examensarbete har genomförts med Institutet för transportforskning (TFK) som uppdragsgivare. TFK har gjort en förstudie som behandlar en IT-baserad ledsagningstjänst, Navigator, som ska guida synskadade till närmaste busshållplats för vidare färd i kollektivtrafiken. Synskadade som reser med kollektivtrafiken behöver en annan typ av stöd för sin resa än vad en seende person behöver. Bland annat behöver de få information på ett ickevisuellt sätt. Det kan t.ex. innebära att få information om vilken tid bussen anländer till hållplatsen, uppläst via en hörsnäcka. Information om vägnät och om busslinjenät är viktiga förutsättningar för att Navigator ska fungera tillfredställande. Målet med den här rapporten har varit att undersöka om det går att få de två referenssystemen NVDB:s vägnät och Dalatrafiks busslinjenät, att samverka. Vi har kommit fram till att det finns möjligheter att genomföra detta då vägens noder och referenslänkar samt busshållplatser är koordinatsatta. Då det är viktigt för synskadade att bli navigerade efter en så säker väg som möjligt är det nödvändigt att information om cykel- och gångvägar sammankopplas med vägnätet och busslinjenätet. Den informationen finns idag hos kommunerna. Vi har även gett ett förslag på en systemarkitektur för hur Navigator bör utformas för att uppfylla målet med rapporten.

Language and interaction in online asynchronous communication in university level English courses

Interaction involves people communicating and reacting to each other. This process is key to the study of discourse, but it is not easy to study systematically how interaction takes place in a specific communicative event, or how it is typically performed over a series of repeated communicative events. However, with a written record of the interaction, it becomes possible to study the process in some detail. This thesis investigates interaction through asynchronous written discussion forums in a computer-mediated learning environment. In particular, this study investigates pragmatic aspects of the communicative event which the asynchronous online discussions comprise. The first case study examines response patterns to messages by looking at the content of initial messages and responses, in order to determine the extent to which characteristics of the messages themselves or other situational factors affect the interaction. The second study examines in what ways participants use a range of discourse devices, including formulaic politeness, humour and supportive feedback as community building strategies in the interaction. The third study investigates the role of the subject line of messages in the interaction, for example by examining how participants choose different types of subject lines for different types of messages. The fourth study examines to what extent features serving a deictic function are drawn on in the interaction and then compares the findings to both oral conversation and formal academic discourse. The overall findings show a complex communicative situation shaped by the medium itself, type of activity, the academic discipline and topic of discussion and by the social and cultural aspects of tertiary education in an online learning environment. In addition, the findings may also provide evidence of learning.  

Las picaduras de abeja : Un análisis retórico del humor en La Colmena de Camilo José Cela

El presente trabajo tiene el objetivo de analizar los rasgos humorísticos y figuras retóricas en La Colmena de Camilo José Cela. La tesina se basa en las teorías de la superioridad, de la descarga, de la incongruencia y las teorías sociológicas y antropológicas según el estudio de José Antonio Llera. Nuestra investigación ha examinado particularmente el humor negro, grotesco y la ironía presente en la obra de Cela. Hemos podido concluir y afirmar que Cela usa el humor y la ironía a través de descripciones grotescas las cuales forman parte de su critica social y como mecanismo de defensa. Hemos establecido que el autor usa el humor para reflejar su propia elección subjetiva de la realidad de la posguerra. Finalmente hemos constatado que el humor es algo añadido lo cual se muestra a través de sus comentarios omniscientes.