Mäns syn på kroppsuppfattning, träning, kost och hälsa i viktklassindelade idrotter.

Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin & Sneade 2002, Davis & Cowels 1991, Lubans & Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.

Gymaktivas inställning till sin egen träning i förhållande till olika motivationsfaktorer

Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden

Livskvalitet och fatigue vid Multipel Skleros : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

Dysfagi efter stroke : Omvårdnadsåtgärder för att underlätta näringsintag och måltidssituationer

Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur sökts på Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begränsades till att beröra patienter som fått dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frågeställning. Till resultat delen har 12 artiklar använts. Munvård och konsistensanpassning av mat och dryck är omvårdnadsåtgärder som visat sig ge bra resultat vidare är det viktigt med lugn vid matbordet och att måltiden får ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme för en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjälpmedel och träning är inte att förringa.

Omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterade biverkningar : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsättning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansågs relevanta och låg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot håravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svåra att uthärda. Information från sjuksköterskan om sminkningsteknik och användning av peruk, upplevdes av patenten vara viktig vid håravfall. Regelbunden träning och avslappningsövningar hade en positiv effekt på fatigue. Sjuksköterskans information till patienter om fatigue och egenvårdsåtgärder, visade sig också vara till hjälp för patienterna. Vidare lindrade akupressur besvären vid illamående och kräkning. Sjuksköterskornas regelbundna kontroller av cytostatikarelaterade biverkningar förbättrade omvårdnadens kvalitet

Fysisk aktivitet för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom : en systematisk litteraturstudie

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL

Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt : En systematisk litteraturstudie

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Socialt stöd befanns vara en grundläggande faktor för den hälsorelaterade livskvaliteten, och bör anpassas efter den enskilde patientens behov och önskemål. Slutsatsen var att en av sjuksköterskans mest betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var att stödja och undervisa patienter med hjärtsvikt och att hjälpa henne sätta upp individanpassade mål. Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys omvårdnads teoretiska modell: Roy Adaptation Model (RAM).

Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan öka välbefinnandet hos personer med demens

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat. Även välbefinnandet påverkas positivt av dessa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Fördelarna med dessa omvårdnadsåtgärder är att de är enkla att utföra och lära ut, kostnadseffektiva och har få biverkningar. I denna litteraturstudie framgår även att det sociala samspelat har en viktig roll för att personer med demens upplever välbefinnande. Slutsatsen är att det borde vara enkelt att använda sig av dessa effektiva metoder i både demensvård och annan vård.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid Multipel Skleros : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ”multiple sclerosis” och ”quality of life” användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008). Av dessa var 17 artiklar användbara i resultatet för vidare granskning. I resultaten framkom fyra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid MS: information och undervisning om urinvägsproblem, information om träning och dess betydelse, koordinering av samarbete och insatser i omvårdnadsarbetet med andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården samt information och undervisning om trötthet. Av dessa omvårdnadsåtgärder hade information och undervisning om urinvägsproblem samt information om träning och dess betydelse inte tidigare tagits nämnvärd hänsyn till. Resultatet i föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskor att öka förståelsen och se unika behov hos MS patienter och att ha med sig dessa kunskaper i utförandet, utvecklandet och stödjandet av omvårdnaden hos dessa patienter för att öka eller bevara livskvaliteten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteoretiska modell där sjuksköterskans specifika funktion och mål för omvårdnaden är att främja hälsa, välbefinnande och tillfrisknande vilket kan leda till en ökad livskvalitet hos patienter med MS.

Andraspråkselever och matematik - språksvårigheter är bara halva sanningen : En studie i åk 6-9

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Många av de begrepp som vi har i matematiken har dessutom flera betydelser som tex. volym, rymmer, axel, udda och så vidare och när eleverna inte förstår innebörden i texten så vet de inte heller vad de ska göra och kan därför inte göra den matematiska beräkning som uppgiften efterfrågar.Huvudsyftet med denna undersökning är därför att få kunskap om vilka svårigheter som möter andraspråkselever i matematikundervisningen. Svårigheter som lärare i matematik behöver känna till för att kunna ta hänsyn till dessa och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa andraspråkelever till en god inlärning med de resurser som finns tillgängliga på skolan idag.Uppsatsen presenterar resultatet av ett språktest med matematiska textuppgifter. Detta resultat kompletteras sedan med intervjuer av lärare, elever och elevernas studiehandledare.Matematikundervisningen behöver utformas med en större kunskap om språk och språkinlärning. För att kunna bilda sig en uppfattning om ett nytt ords betydelse måste ordet få användas i olika sammanhang, ordet måste behövas. Mer muntliga övningar och mer träning i att beskriva tankar och begrepp skulle gynna inte bara andraspråkeleverna utan alla elever i klassen.Lärare i matematik kan känna att de har för lite tid och resurser för att kunna hjälpa andraspråkelever till goda matematikkunskaper. Det saknas även kunskaper om vad som är svårt inom matematiken och i texten till matematiska läsuppgifter. Till en del saknas också kunskaper i vad det innebär att lära sig ett språk och hur det är att studera på ett språk som man inte behärskar. De elever som jag har talat med är nöjda med sin matematikundervisning, sin lärare och sin studiehandledare. Två av dem är entusiastiska och mycket motiverade och har bra resultat. De andra två tycker att matematiken är svår och tråkig och har trots ansträngningar jobbigt med förståelsen. Lärare skulle behöva mer kunskaper om matematikundervisning för andraspråkelever. De behöver också ta ett större övergripande ansvar för varje enskild elevs kunskapsinhämtning. Som det är idag läggs ofta ansvaret för andraspråkeleven på någon annan, det kan vara studiehandledaren, läraren i svenska som andraspråk, modersmålsläraren eller speciallärare. Självklart ska alla dessa lärare samarbeta för att skapa en bra studiesituation för eleven men någon måste ha huvudansvaret. Det mest naturliga är att ansvaret innehas av den ordinarie läraren som känner till de mål och kursplaner som finns för ämnet.

Anhörigvårdare till strokedrabbade personer

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvårdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att många anhörigvårdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begränsningar i deras dagliga liv. Anhörigvårdarnas psykiska och fysiska hälsa påverkades av att vårda sin anhörig. Relationen mellan anhörigvårdaren och den strokedrabbade upplevdes förändrad efter stroke både till det positiva och det negativa. Anhörigvårdare som fick ett stöd- och utbildningsprogram från sjuksköterskan fick en ökad livskvalité och bättre kunskap kring stroke. Även då praktisk träning kombinerades med stöd- och utbildningsprogram ökade livskvalitén. De anhörigvårdare som fick ett anpassat utskrivningsprogram och sedan fick uppföljning kunde bättre prioritera de dagliga aktiviteterna men deras livskvalité blev inte bättre. Slutsats: Anhörigas dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person till både det positiva och negativa. När sjuksköterskeinterventioner gavs ökade anhörigvårdarnas livskvalité, välbefinnande och de gav vård av bättre kvalitet. 

GIH:s rullskidprojekt : Lärarstudenter GIH 2008 delrapport 2: 2009

Gymnastik – och idrottshögskolan, GIH, har en lång tradition av utbildning inom skidåkning. Redan 1924 genomfördes den första fjällfärden för civila studenter i Jämtland och sedan 1926 har obligatorisk utbildning i turteknik, förlagd till fjällterräng, genomförts (Schantz & Halldén, 1988). Utförsåkning och längdåkning har också länge funnits med som inslag i vinterutbildningen. För närvarande har samtliga program vid GIH (lärarprogrammet, tränarprogrammet och hälsopedagogprogrammet) en obligatorisk vinterutbildning i fjällmiljö, omfattande omkring tre högskolepoäng (cirka två veckors heltidsstudier). Under senare år har en ökande andel av de antagna studenterna uppvisat brister vad gäller grundläggande skidfärdighet, vilket försvårat möjligheterna till breddning och fördjupning, såväl teoretiskt som praktiskt, under vinterutbildningen. De stora skillnaderna i färdighet hos studenterna innebär, förutom svårigheterna att tekniskt och didaktiskt arbeta med olika aspekter av skidåkning med heterogena grupper under en så begränsad tid, även att säkerheten under turåkningsmomentet får större fokus än vad som tidigare varit fallet. Den bristande skidåkningsfärdigheten hos vissa studenter kan bland annat få till följd att de får svårt att genomföra turåkningen. Den vanligtvis otillräckliga snötillgången i Mellansverige gör att träning på "hemmaplan" blir svår att genomföra. I syfte att söka komma till rätta med denna problematik genomfördes ett delprojekt inom ramen för det så kallade "GIH 2008-projektet". Studenter som själva ansåg sig ha en bristande skidteknik, eller betraktade sig som nybörjare i skidåkning, erbjöds delta i projektet. Utöver möjligheten att stödja studenter som saknade eller hade liten tidigare erfarenhet av skidåkning, fanns här möjlighet att prova olika metodiker för didaktiska studier. Denna åtgärd från GIH:s sida att bistå studenter som av geografiska, klimatologiska eller av andra orsaker inte haft möjlighet att tidigare skaffa sig skiderfarenhet kommer sannolikt att bli än mer betydelsefull i framtiden. Nedan presenteras data för stakmomentet och diagonalåkningen i projektet. Ett antal utrustningar, bestående av skidskor, stavar och rullskidor införskaffades och studenterna fick en möjlighet att under några veckor träna rullskidåkning Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder användes för utvärdering av träningsprocesser. Denna utvärdering baserades på videofilmning och datorbaserad videoanalys.

Attraktiv expatriering : Före, under och efter

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess.   Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats.   Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd.   Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna.

Kartläggning av tillslagsprecision i fotboll

Syfte Syftet med studien är att analysera tillslagsprecision i fotboll och jämföra eventuella skillnader mellan juniorer och seniorer på både herr- och damsidan. Metod Totalt 30 elitspelare varav 16 herrar och 14 damer utförde tester i tillslagsprecision. De färdigheter som testades var passning och skott. Upplägget var 60 skott (30 stillaliggande och 30 halvvolley) och 80 passningar (20 stillaliggande bästa fot, 20 rullande bästa fot, 20 stillaliggande näst bästa fot och 20 rullande näst bästa fot). Testresultaten analyserades via Excel och Kinovea, där kunde medelvärden och standardavvikelser för varje testperson och testgrupp räknas ut. Resultat Resultatet visar att det endast var signifkant skillnad på ett av sex moment vad gäller tillslagsprecisionen på herrsidan. På damsidan var det ingen signifikant skillnad på något moment. Slutsatser Författarna har i denna studie identifierat en platå mellan spelare i åldrarna 16-18 år och seniorspelare vad gäller tillslagsprecision. Spelare i åldrarna 16-18 är lika bra som seniorspelare på de individuella färdigheterna passning och skott. Denna platå kan vara resultatet av för lite individuell träning, sk isolerad träning vad det gäller tillslagsprecision, på föreningsträningarna. Om föreningstränarna följer den utbildning SvFF ger dem ska endast två minuter per träning gå till varje individuell färdighet (13 st enligt SvFF). Bristen av tid för dessa färdigheter kan vara en avgörande faktor för att utvecklingen av tillslagsprecision står stilla idag.