Systematiska undersökningar i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om systematiska arbetssätt i grundskolan.

Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

Laborativt arbete i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om möjligheter och utmaningar med ett laborativt arbete i grundskolan

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet : Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 3

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

"Falun ovan från Falun under", ny kunskap om Falu gruva Projektrapport 1 : Metod- och kunskapsutveckling: projektuppbyggnad, att rekonstruera markförhållanden och uppbyggande av dendrokronologiska undersökningar

This report is the first presentation of the project 'Falun above from Falun under' and comprises two reports on ongoing work within the project and two individual articles on dating wood from older parts of the mine and buildings. The main aims of the project were to reconstruct the landscape surrounding Falu Copper mine before mining activity started and to determine how increasing activity in the area affected the environment, and whether this could be measured as a indicator of increasing human impact in the area.

Forensiska Undersökningar av Molntjänster

Användning av molntjänster har gjort forensiska undersökningar mer komplicerade. Däremot finns det goda förutsättningar om molnleverantörerna skapar tjänster för att få ut all information. Det skulle göra det enklare och mer tillförlitligt. Informationen som ska tas ut från molntjänsterna är svår att få ut på ett korrekt sätt. Undersökningen görs inte på en skrivskyddad kopia, utan i en miljö som riskerar att förändras. Det är då möjligt att ändringar görs under tiden datan hämtas ut, vilket inte alltid syns. Det går heller inte att jämföra skillnaderna genom att ta hashsummor på filerna som görs vid forensiska undersökningar av datorer. Därför är det viktigt att dokumentera hur informationen har tagits ut, helst genom att filma datorskärmen under tiden informationen tas ut. Informationen finns sparad på flera platser då molntjänsterna Office 365 och Google Apps används, både i molnet och på den eller de datorer som har använts för att ansluta till molntjänsten. Webbläsare sparar mycket information om vad som har gjorts. Därför är det viktigt att det går att ta reda på vilka datorer som har använts för att ansluta sig till molntjänsten, vilket idag inte möjligt. Om det är möjligt att undersöka de datorer som använts kan bevis som inte finns kvar i molnet hittas. Det bästa ur forensisk synvinkel skulle vara om leverantörerna av molntjänster erbjöd en tjänst som hämtar ut all data som rör en användare, inklusive alla relevanta loggar. Då skulle det ske på ett mycket säkrare sätt, då det inte skulle gå att ändra informationen under tiden den hämtas ut. 

Läsmotivation hos elever med lässvårigheter : På vilket sätt bör elever med lässvårigheter motiveras jämfört med övriga elever?

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet.

Bröstcancerpatienters psykosociala och existentiella behov samt betydelsen av komplementär och alternativ medicinEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister. Detta ansågs i stor utsträckning bero på en bristfällig kontinuitet. De komplementär- och alternativmedicinska behandlingarna visade sig vara mycket betydelsefulla då de i stor utsträckning tillgodosåg de psykosociala och existentiella behoven hos bröstcancerpatienterna. Behandlingarna minskade psykiska symtom som oro, ångest och depression avsevärt hos kvinnorna samt hjälpte dem att hantera och bearbeta känslor förknippade med cancerdiagnosen och nå ett accepterande av sin sjukdom. Kontinuiteten upplevdes dock ibland som bristfällig även inom den komplementär- och alternativmedicinska vården.

Granskning av möjliggörande teknik och utveckling av prototyp för geografiskt riktade utskick av SMS

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes vårterminen 2004 med Siljan Turism som uppdragsgivare. Målet var att förbättra en befintlig SMS-tjänsten för utskick av erbjudanden genom att möjliggöra geografiskt riktade utskick.Anledningen till att man vill göra denna form av riktade utskick är att man vill kunna minska annonskostnaderna, men fortfarande snabbt nå intresserade konsumenter. Om man idag skulle vilja annonsera ut till exempel biljetter till ett evenemang som äger rum inom den närmaste tiden, där det finns lediga platser kan man endast skicka erbjudanden till samtliga intresserade. Utskicken sker oberoende av var mottagarna befinner sig, trots att de egentligen inte skulle kunna komma fram i tid. Med hjälp av geografiskt riktade utskick skulle man kunna effektivisera utskicken så att de enbart skickas till de som faktiskt har möjlighet att utnyttja erbjudandet.Det befintliga systemet var baserat på en standardiserad tjänst som vi inte hade möjligheter att förbättra. På grund av detta beslutade vi oss för att utveckla en prototyp för att kunna bygga in all ny funktionalitet. Med denna prototyp försökte vi även att eliminera delar av den manuella hantering som krävs med det befintliga systemet.För att kunna realisera dessa riktade utskick behövde vi en typ av positionering som inte existerar idag. De lösningar som finns idag passar inte vår tänkta tjänst. Därför har vi gjort egna undersökningar i GSM och UMTS för att finna lösningsalternativ. Därför kan rapporten vara intressant även för andra än vår uppdragsgivare när det gäller denna typ av geografiskt riktade utskick.

Att stödja och främja amning.Strategier och belägg i den amningsstödjande omvårdnaden.En systematisk litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och främja amning i den amningsstödjande omvårdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belägg som finns för att i den amningsstödjande omvårdnaden uppmuntra, främja och stödja enbart amning i sex månader. Syftet var vidare att beskriva om amningsstrategier inverkar på amningen. Litteratursökningen genomfördes både manuellt och via olika databaser. Totalt ingår 52 referenser i studien, varav 36 är vetenskapliga artiklar. Övriga referenser är rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation. Kvalitetsbedömningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes med hjälp av Forsberg & Wengström samt Willman & Stoltz bedömningsmallar. Resultatet visade att åtgärder har initierats för den amningsstödjande omvårdnaden både nationellt och internationellt. Dessa åtgärder innefattar dokument, kampanjer, rekommendationer och organisationer som alla verkar positivt för amningen. Studiens resultat visar även olika amningsstödjande strategier som visat sig ha en positiv inverkan på amningen. Utbildning till personal om amningens fördelar samt utbildning om åtgärder vid amningsproblem är en strategi som visat sig bidra till att mödrar fick bättre amningsstöd. Utökat amningsstöd i hemmet var också en strategi som hade en positiv inverkan på amningen. Att lära ut amningsteknik och få rätt stöd tidigt var också relaterat till en lyckad amning. I resultatet beskrivs emotionella, fysiologiska och praktiska fördelar med enbart amning i fyra månader eller mer. Enbart amning fyra månader eller mer har ett flertal medicinska fördelar också, vilket har visat sig i lägre förekomst av atopi, celiaki, HIB, UVI, luftvägsinfektioner, öroninflammationer och diarréer. Effekter av enbart amning i fyra månader eller mer har också visat sig i form av sänkt blodtryck, minskad fetma i vuxen ålder, minskade besvär vid GERD samt en positiv inverkan på den kognitiva och intellektuella utvecklingen. Slutsatsen av föreliggande studie är att det finns vetenskapliga belägg för att uppmuntra främja och stödja enbart amning i fyra månader eller mer. Vidare, att personal som arbetar med amningsstödjande omvårdnad har tillgång till en bra grund genom den digra litteratur som finns för att föra fram amningens fördelar, samt att amningsstöd som ges av välutbildad personal i hemmet har effekter på amningsdurationen.

Musik som omvårdnadsåtgärd vid akuta smärttillstånd

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar. Denna bedömning resulterade i sexton artiklar som resultatet grundar sig på. Alla studier avseende musikintervention vid postoperativ smärta visade en signifikant minskning av den upplevda smärtan. Signifikant minskning sågs också vid den enda studien av förlossningssmärta. Musikinterventionsstudierna vid behandlings och skadesmärta påvisade ingen minskning av smärtan, med undantag för en studie gjord vid gynekologisk undersökning. Musiken hade övervägande positiv effekt vid mobilisering och för patienternas välbefinnande. Övervägande lugn och instrumental musik användes vid interventionerna, patienterna fick i de flesta studierna välja musiken utifrån ett i förväg sammanställt utbud. Musik kan leda till att patienten upplever mindre postoperativ smärta och ett ökat välbefinnande. Musik kan vara ett användbart komplement till sedvanlig omvårdnad, framförallt vid postoperativ smärta.

Hållfasthetsvariationer i bandände hos varmvalsade höghållfasta stål

Varmvalsade HSLA-stål (high strength low alloy) uppvisar normalt en lägre hållfasthet i sista änden av bandet. Denna s.k. ändeffekt har länge varit känd och flera undersökningar har genomförts för att utvärdera hur mycket de sistametrarna minskar i hållfasthet. Materialet som undersökts i detta examensarbete är Domex 700MC. DX 700MC är ett extra höghållfast kallformningsstål och dess typiska egenskaper är: • Utmärkt formbarhet i förhållande till sin höga hållfasthet. • God svetsbarhet • God slagseghet vid låg temperatur Materialet är varmvalsat och har en minsta sträckgräns längs valsriktningen på 700 MPa. Syfte och problemformulering är: • Bestämma ändeffektens utbredning med hjälp av hållfasthetsprovning • Litteraturstudie om materialmekanismer som inverkar på ändeffekten • Påverkan av värmebehandling • Inverkande tillverkningsfaktorer Examensarbetet är avgränsat till ett material med samma ämnesspecifikation, ÄS, vilket betyder att legeringshalterna i materialet är samma. Dessutom undersöks två olika tjocklekar av färdiga band.

Kylning av valsar vid spårvalsning

Inom Ruukki Fundia Special Bar finns tre liknande förpar, ett i Smedjebacken och två i Boxholm varav ett i finverket och det andra i mediumverket. Valsarna levereras av Åkers Sweden AB och är av samma kvalité, (gjutna H-SG-P-Mo-48 värmebehandlat-segjärn-perlitisk struktur-molybdenlegerat och med hårdhet 48 Shore) det som skiljer är radien. I mediumverket utsätts valsarna för ett hårt slitage både genom sprickbildning och ojämn yta medan de två andra förparen inte slits lika hårt. Idag används en vals i cirka sex månader, under den tiden sker en omsvarvning. På grund den rikliga sprickbildningen kan bara en omsvarvning ske på grund av att de djupa sprickorna gör att 12-16mm på diametern svarvas bort vid varje tillfälle. En andra omsvarvning gör att valsens radie blir för liten. Företaget vill minimera sprickbildningen för att kunna svarva om valsarna ytterligare en gång och på det sättet förbättra valsekonomin. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheter till varför denna sprickbildning och ytojämnhet uppstår. Sprickbildning är en följd av bland annat termiska ojämnheter på valsytan som orsakas växlande uppvärmning från hetan och kylning från kylmedlet. En annan orsak till sprickbildning kan vara överbelastning av valsarna. Temperaturer på valsar, ämne och vatten kommer att undersökas för att få en förståelse för vart problemet kan ligga. Det har gjorts beräkningar på valskrafter och moment för undersökningar i fråga om överbelastning. Programmet Steeltemp har används för att studera temperatur- förändringar i valsen under valsning. Även jämförelser mellan förparen i Smedjebacken och finverket i Boxholm har studerats.

Allmän och idrottsspecifik "self-efficacy" hos handbollsspelare

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare. Idrott på hög nivå blir ofta en stor del av livet och en livsstil som ibland till och med styr all annan aktivitet. Därför skulle man kunna anta att en positiv uppfattning om den egna förmågan inom idrotten påverkar den allmänna självbilden i positiv riktning. Resultatet av denna studie visade inget signifikant samband mellan dessa faktorer hos handbollssspelare, men det fanns tendenser till det.

Restless legs syndrome - en beskrivning av dess inverkan på individens sömn, livskvalitet samt olika behandlingsformer : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar. Denna bedömning resulterade i 21 artiklar. Resultatet visade att restless legs patienter upplever sömnbristen som det största problemet. För flertalet individer som drabbas av restless legs försämrades livskvaliteten och patienterna drabbades vanligtvis av psykologiska och fysiologiska besvär. Det vanligaste sättet att behandla restless legs var att använda dopaminerga läkemedel samt bensodiazepiner, antiepileptika och opioider. Andra former av behandlingar var järn, homeopatiska läkemedel, hypnos samt fysisk aktivitet. Det förekom även att restless legs patienter på eget initiativ använde hasch eftersom det ansågs lindra symtomen.

Ungdomars kunskap om och attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som påverkar kunskapsnivån. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt på Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000-2006, ha ett vetenskapligt värde, vara skrivna på det svenska eller engelska språket samt vara primärstudier. Vidare skulle deltagarna i artiklarna utgöras av ungdomar mellan 13-25 år. För att bedöma artiklarnas kvalitet användes två granskningsmallar en för kvalitativa artiklar och en för kvantitativa artiklar. Studiens resultat visade att kunskapsnivån bland ungdomar såg olika ut beroende av kön, ålder, sexuell erfarenhet, antal partners, kultur, ekonomiska förutsättningar, föräldrarnas utbildningsnivå samt boende i tätort eller på landsbygd. Ungdomarna uttryckte en rädsla för att smittas av HIV men ansåg sig inte vara i riskzonen för att smittas. Informationskällor om HIV/AIDS utgjordes främst av media och undervisning i skolan. Åldern för ungdomarnas sexuella debut varierade. Resultatet visade även att ett flertal sexpartners var vanligt förekommande och att kondom sällan användes som skydd vid samlag.