Analog eller digital summering vid mixning av ljud : Blir det någon skillnad i slutresultatet?

I denna uppsats undersöks huruvida en lyssnare kan skilja på två ljudmixar som är mixade på samma sätt men summerade på olika sätt. Den ena summeras analogt och den andra digitalt. Om så är fallet, hur tycker lyssnaren att dessa skillnader yttrar sig? Som metod fick en testpanel i ett blindtest lyssna på två olika mixar, en rocklåt och en jazzlåt, som båda fanns i både analogt och digitalt summerade versioner. Dessa fick testsubjekten sedan besvara några frågor kring och tycka till om dessa olika versioner i en kvalitativ enkätundersökning Det visade sig att skillnader uppfattades av merparten av lyssnarna. Den vanligast förekommande beskrivningen var att det var skillnad på stereobredd, djup och dynamik i mixarna beroende på hur de summerats. Även ord som klarhet, värme och tydlighet förekom. Testpanelen var överlag även väldigt bra på att gissa vilken version som var summerad på vilket sätt. Dessa gissningar verkar i på många fall vara baserad på den förutfattade meningen att analogt borde vara bättre. Det är ganska tydligt att detta forskningsarbete i mångt och mycket är en fallstudie för just de variabler som förekom (märke på den analoga summeraren, ljudkvalité på de inspelade ljudet, programmaterial med mera). Fler tester och undersökningar behövs för att kunna dra generella slutsatser.

Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

Methods and background characteristics of the TOHNN study : a population-based study of oral health conditions in northern Norway

OBJECTIVES: The aim of the Tromstannen - Oral Health in Northern Norway (TOHNN) study was to investigate oral health and dental-related diseases in an adult population. This article provides an overview of the background of the study and a description of the sample characteristics and methods employed in data collection. STUDY DESIGN: Cross-sectional population-based study including a questionnaire and clinical dental examination. METHODS: A randomly selected sample of 2,909 individuals (20-79 years old) drawn from the population register was invited to participate in the study. The data were collected between October 2013 and November 2014 in Troms County in northern Norway. The questionnaire focused on oral health-related behaviours and attitudes, oral health-related quality of life, sense of coherence, dental anxiety and symptoms from the temporomandibular joint. The dental examinations, including radiographs, were conducted by 11 dental teams in 5 dental offices. The examination comprised of registration of dental caries, full mouth periodontal status, temporomandibular disorders, mucosal lesions and height and weight. The participants were grouped by age (20-34, 35-49, 50-64 and 65-79) and ethnicity (Norwegian, Sámi, other European and other world). RESULTS: From the original sample of 2,909 individuals, 1,986 (68.3%) people participated, of whom 1,019 (51.3%) were women. The highest attendance rate was among women 20-34 years old (80.3%) and the lowest in the oldest age group of women (55.4%). There was no difference in response rate between rural and urban areas. There was a positive correlation between population size and household gross income (p < 0.001) and education level (p < 0.001). The majority of Sámi resided in smaller municipalities. In larger cities, most participants used private dental health care services, whereas, in rural areas, most participants used the public dental health care service. CONCLUSION: The TOHNN study has the potential to generate new knowledge on a wide range of oral health conditions beneficial to the population in Troms County. Due to the high participation rate, generalization both nationally and to the circumpolar area ought to be possible.