Företagsnedläggning ur de anställdas perspektiv : – en tragedi för några och en ”spark i baken” för andra

Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet. Deltagarna i undersökningen säger att de har haft svårt att motivera sig att arbeta eftersom arbetet känts meningslöst och att de inte känt sig behövda. Men flera säger också att avvecklingen var den kicken de behövde för att våga göra någonting annat, att byta arbete eller satsa på ett annat yrke.

Usual clinical practice for early supported discharge after stroke with continued rehabilitation at home : an observational comparative study

Introduction: Based on randomised controlled trials, evidence exists that early supported discharge (ESD) from the hospital with continued rehabilitation at home has beneficial effects after stroke; however, the effects of ESD service in regular clinical practice have not been investigated. The purpose of the current study was to compare ESD service with conventional rehabilitation in terms of patient outcomes, caregiver burden at 3 and 12 months and the use and costs of healthcare during the first year after stroke. Material and methods: This study was a subgroup analysis of a longitudinal observational study of patients who received care in the stroke unit at Karolinska University Hospital in Sweden. Patients who met the inclusion criteria for ESD in previous experimental studies were included. The patients were referred to available rehabilitation services at discharge, and comparisons between those who received ESD service (the ESD group, n = 40) and those who received conventional rehabilitation (the NoESD group, n = 110) were performed with regard to independence in activities of daily living (ADL), the frequency of social activities, life satisfaction, and caregiver burden and the use and costs of healthcare during the first year after stroke. Results: At 3 and 12 months, no differences were observed with regard to patient outcomes; however, ESD was associated with a lower caregiver burden (p = 0.01) at 12 months. The initial length of stay (LOS) at the hospital was 8 days for the ESD group and 15 days for the NoESD group (p = 0.02). The median number of outpatient rehabilitation contacts was 20.5 for the ESD group (81% constituting ESD service) and 3 for the NoESD group (p<0.001). There was no difference between the groups with regard to overall healthcare costs. Conclusions: ESD service in usual clinical practice renders similar health benefits as conventional rehabilitation but a different pattern of resource use and with released capacity in acute stroke care.